Det var för att bättre kunna sköta sina affärer på ort och ställe, som den stenrike Amsterdambankiren alltifrån år 1627 personligen etablerade sig i Norrköping. Förutom vapensmedja m m på Kvarnholmen (själva ursprunget till Holmens Bruk) hade han också bland annat kanontillverkning i Finspång.
De Geer krängde vapen till alla sidor i det som bäst pågående 30-åriga kriget, där Sverige också var en av huvudaktörerna.
Praktbostad
I samband med sin ankomst lät han åt sin stora familj uppföra en praktbostad i nya stadsdelen Saltängen, invid hamnen där så mycket varor skeppades in och ut för hans räkning.
Komplexet upptog bland annat ytan som numera inrymmer Konstforum (med källarvalv från de Geers hus). Den omgivande trädgården innefattade också marken, där den närmaste statliga verkslängan i kv Presidenten återfinns.
Det är där, i korsningen mellan Saltängsgatan och Orangerigatan, som utgrävningen har genomförts.
Men den inleddes i besvikelsens tecken för Erik Dardel och hans kolleger från Arkeologikonsult.
Där de först grävde fanns nämligen inget bevarat. Detta berodde då till stor på det år 1860 uppförda tekniska elementarläroverket, med dess tre våningar ut mot Saltängsgatan och två flyglar inne på gården. En del av 1600-talet strök med när det huset byggdes, och resten när det några årtionden in på 1900-talet hade tjänat ut och revs.
Av denna skola finns nu kvar en del av grunden, samt ett och annat avloppsrör.
Dammen en nyhet
Emellertid, när arkeologerna fortsatte gräva började de också stöta på rester från Louis de Geers tid.
Inga beskrivningar av trädgården finns bevarade. Därför var det en nyhet, när man råkade på vad som hade varit en 10x10 meter stor damm.
Gissningsvis höll sig de Geer med fisk där. I så fall kan här finnas rester av fisktänder, som expertis kan hänföra till olika fisksorter. Kanske karp, det var ju i varje fall populärt.
Av dammen finns idag inget kvar. Men intressant är, att den av allt att döma fylldes igen med rester av Louis De Geers praktbostad sedan den brunnit ner år 1711. Arkeologgänget har hittat rester av keramik, av kakelugnar och även av det gula och röda tegel, som boningshuset var byggt i.
- Och som skeppades hit från Holland. Allt här är rejält gjort, det är fint murbruk, det var inte tal om något fuskbygge, säger Erik Dardel.
Från år 1636
Bort mot Orangerigatan finns grundrester från en eller två av Louis de Geers ekonomibyggnader. Till fynden hör också ett gammalt svenskt mynt - med årtalet 1636, så den slanten kan ju Louis de Geer själv ha tappat.
Strax bredvid dammen hittade man en brunn, från 1700-talet och "otroligt välbyggd". Antagligen fick en del av den tidens Saltängenbor sitt dricksvatten därifrån.
Och trädgården då, vad kan man då tänkas få veta om den?
Jo, här har man vartefter träffat på odlingslager, och frörester och annat därifrån ska nu analyseras av botaniker. Utgrävarna har också stött på ett antal odlingsgropar för de planterade träden.
Nyttotänkande
Över huvudtaget, omtalar Erik Dardel, så bör denna trädgård ha haft fler uppgifter än att bara vara vacker.
- Även om den var ett praktverk, så var den säkert också starkt inriktad på nytta. Till exempel bör det ha funnits gott om äppel- och päronträd här.
Viss vägledning kan man väl påräkna från den bättre dokumenterade 1600-talsträdgård, som fanns i anslutning till holländska ambassaden i Stockholm. Även den ska vara anlagd av Louis de Geer.
- Sedan finns en del inköpslistor kvar från de Geers Norrköpingstid. De kan också säga en del om, vad som fanns i den här trädgården, säger Erik Dardel.