1958 skapades Motorungdomsgården efter att polisen hade fått i uppdrag att städa upp knuttar och raggare från Norrköpings gator. Kommunen startade då ungdomsgården för motorintresserade ungdomar ute vid Kråkvillan och där finns klubben kvar ännu i dag.
- I början var det blandat med knuttar och raggare här men sen fick knuttarna egen gård, säger Conny "Bagarn" Engström.
Kricka "Pirat" Nilsson har varit medlem i klubben sedan hösten 1961, vilket är längst av alla medlemmarna. Han menar att det inte var för att ungdomarna var bråkiga som de flyttades bort från staden.
- Nä, det var nog mest motorljud som bråkade, säger han och ler.
Fem år senare drabbades det lilla klubbhuset av husbock och då, 1963, byggdes det nuvarande klubbhuset.
Som ungdomsgård höll motorklubben i sig fram till 1977 då klubben döptes om till Motorgården.
Extra festligheter
De två stora händelserna under året är 1:a majtåget och utställningen och cruisingen i slutet av sommaren.
Håkan Axelsson var med under det allra första 1:a majtåget 1974.
- Då var det bara ett påhitt, men sen blev det mer och mer och redan året efter var det ett 100-tal bilar som var med, säger han.
Enligt Chricka Steen är 1:a maj speciellt för medlemmarna på Motorgården.
- Det är stort, en häftig känsla när 400 bilar samlas här nere på parkeringen, säger han.
Det relativt nya arrangemanget som Motorgården annordnar i slutet av sommaren, i år den 30 augusti, är cruisingen. Då är hela klubben engagerade.
- Först är det utställning på Himmelstalundsfältet och sedan cruising på Kungsgatan, det blir bara större och större för varje år, säger Miakel Waleij som är ordförande i klubbens styrelse.
Stark gemenskap
Ett vanligt år annordnar klubben dessutom mellan tre och fyra fester, men i år när klubben firar 50 år blir det fler festligheter än vanligt.
- Det blir lite extra i år, säger Mikael Waleij och berättar att en stor jubileumsfest med band som spelar på utomhusscenen planeras den 28 juni.
Det är lätt att tro att motorklubben till största del består av män, men enligt klubbens veteraner är ungefär hälften av de 50 medlemmarna kvinnliga.
Även om de flesta av veteranbilarna bara används under sommarhalvåret är aktiviteterna igång året om. Varje tisdag, torsdag och lördag träffas raggarna ute vid klubben och fikar.
- Gemenskapen här ute är stark, säger Chricka Steen och Bagarn håller med.
Det är inte bara intresset för gamla bilar som medlemmarna har gemensamt utan även musiken och den avslappnade attityden.
- Det är ju tugget här ute, han tuggar om sin Ford och jag om min Cadillac, säger Chricka Steen och nickar mot Bagarn.
- Jargongen är rå men hjärtlig, lägger han till.
Klubbens medlemmar bjussar på många skratt och ännu fler historier. Det går inte annat än slås av tanken "om klubbhuset kunde tala".