Det visar Hjärt-Lungfondens "Hjärtrapporten 2017", som sammanställer hjärthälsoläget och forskningens framsteg och utmaningar i Sverige. Men även om det är positivt att antalet som dör i hjärt-kärlsjukdom i Östergötland minskar, så leder vår livsstil till att riskfaktorer som fetma och stillasittande ökar kraftigt, menar Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden:

– I Sverige har vi en hjärtsjukvård i världsklass och forskningen har bidragit med många viktiga framsteg. Det stora hotet nu är vår livsstil. Det behövs mer kunskap om hur sjukdomarna påverkas av förändrade riskfaktorer, säger hon.

Att motion är bra för hälsan är väl känt, men det är först på senare tid som forskningen kunnat visa på faran med stillasittande i sig. Långvarigt stillasittande ökar risken för hjärt-kärlsjukdom oavsett motionsvanor. Samtidigt är varannan svensk i dag överviktig. Det kan vara en förklaring till att allt fler unga nu drabbas av sjukdomar som hjärtsvikt och stroke som annars främst drabbar äldre.

– Stillasittandet dödar i dag lika många som rökningen gör världen runt och fetma och diabetes ökar dramatiskt. Risken är därför stor att den positiva utvecklingen vänder. För att förhindra det behöver vi kunskapen från forskningen mer än någonsin. Och beslutsfattarna måste lyssna på forskarnas slutsatser, säger Kristina Sparreljung.

Under 2016 dog 1 564 personer av hjärt-kärlsjukdom i Östergötland. Tio år tidigare, år 2006, var den siffran 1 797. Antalet döda i hjärt-kärlsjukdomar har alltså minskat med 13 procent. Fortfarande är hjärt-kärlsjukdom den vanligaste dödsorsaken i Östergötland.

Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport ger en helhetsbild av hjärthälsan och forskningens framsteg och utmaningar i Sverige och ges ut för elfte året i rad. Med Hjärtrapporten vill Hjärt-Lungfonden öka kunskapen om forskning och behandling av hjärt-kärlsjukdom så att fler ställer sig bakom kampen mot vår tids stora folksjukdomar.