Kommunstyrelsen har nu fattat beslutet, och socialnämnden och barn- och ungdomsnämnden ska gemensamt dra lasset. Som bakgrund finns det tydliga orsakssambandet skolk-icke godkänd i nian-stora problem i det framtida livet.

- Man kan uttrycka det som så, att nämnden lånar av sin framtida budget för att göra en satsning som kommer att minska kostnaderna på sikt, säger socialnämndens ordförande Morgan Eklund.

Från den 15 oktober till den 15 december noterades 275 elever (av drygt 10 700) för frånvaro utan giltig orsak, som termen löd förr i tiden. I förlängningen ligger här problematiska vuxenliv - och även stora kostnader för samhället.

Processarbetare ska nu sättas in. All frånvaro ska tidigt kartläggas, och varje skola/område ska utarbeta rutiner för fungerande skolnärvaroarbete. Rektorer ska få stöd att utveckla heltäckande koncept. Metoder både för att kartlägga och för att åtgärda ska tas fram.

Med kartläggningen som grund ska resultaten analyseras av skolpedagog och psykolog, vilket ska resultera i en insatsplan. Ett team ska hjälpa skolan bland annat med att anpassa skolmiljön. Det hela ska fortlöpande följas upp, resultaten analyseras och en framtidsplan tas fram för varje berört barn.

Mycket av detta görs rimligen redan nu, men som det beskrivs ska allt nu utvecklas och fördjupas. En del av den här insatsen sker över två år, återstoden över tre år.

De 11,7 miljonerna går framför allt till åtta processtödjare för 4 miljoner och två personer i ett kommunövergripande team för 1,2 miljoner per år.

- Kartlägga kan man alltid göra. Men nu skapar vi också strukturer som gör, att barnen verkligen vill gå i skolan. Jag är fullständigt övertygad om, att det här kommer att ge kommunen vinster på längre sikt, säger skolkommunalrådet Olle Johansson.

Effekterna ska mätas genom rapportering om antalet elever med ogiltig frånvaro, samt även utifrån nationella prov och betyg. Och genom att på det här viset stämma i bäcken i stället för i ån, räknar kommunen med att berörda nämnder ska spara in pengar.

Men dessa ska då också återbetalas, med början år 2015 - och det till sista öret. Återbetalningen sker i form av att beloppet ifråga dras från den budgettilldelning, som kommunfullmäktige ger.

- Och även om nämnderna då skulle ha ett enormt sparbeting, så ska pengarna ändå betalas tillbaka, betonar Olle Johansson.

Den sociala investeringsfonden ska alltså genom återbetalning evigt förnyas. Oavsett vad som går att mäta eller inte mäta, och hur mätningar utfaller, ska investeringarna definitionsmässigt bedömas ha lönat sig,

Sålunda slås redan nu fast att utbildningskontoret tack vare den här satsningen minskar antalet placeringar i den kommungemensamma resursgruppen med fem, vilket då skulle ge 3,5 miljoner att återbetala.

Socialkontoret minskar antalet dyra vårdplaceringar för ungdom med sex, vilket skulle vara en besparing på åtta miljoner som då alltså ska återbetalas till fonden.

Därutöver ska de båda nämnderna få en del mindre inbesparingar. Det är då socialkontoret, som bedöms "tjäna" mest, och som därför också får mest att betala tillbaka.

Det som ska återbetalas utgör då exakt lika mycket som det som "lånats" - 11,6 miljoner kronor.

- I den här insatsen ska vi jobba med de svåraste fallen. Men vi ska samtidigt också lära upp vår personal, så att de kan hantera de här frågorna på bästa sätt. Och vi ska garantera, att det sedan finns likadana system på alla våra 60-talet grundskolor, säger utbildningschefen Jan Bouvin.

- Vi har inte kommit till vägs ände ännu med den här frågan. Men det är dit vi vill komma.