Historisk dag för synagogan

NORRKÖPING Norrköping har sin judiska historia. År 1782 kom den förste juden hit, Jacob Marcus. 1858 stod den nya synagogan klar.

 

Och igår återinvigdes den, efter renovering.

 

Det var ett stort ögonblick, med celebra gäster. Och trots att den mosaiska församlingen numera för en tynande tillvaro, så var synagogan överfull denna dag.
Historiens vingslag kändes av, där man tog plats i träbänkarna på ömse sidor om den väldiga ljuskronan. Kanske fanns där också ättlingar till Jacob Marcus och något av hans 13 barn.

 

Församlingens föreståndare Peter Freudenthal hälsade välkommen och beskrev den nu slutförda renoveringen som ett äventyr, där sådant som förtvivlan och polisanmälan hade figurerat men också - så som det ju ska vara i sagorna - en god fé.

 

Kristna syskon
- Och här har visats en generositet, som jag saknar ord för, sade Freudenthal och syftade då förstås på Sveriges generalkonsul i San Francisco Barbro Osher, som bidragit med fem hela miljoner.

 

Men Freudenthal framförde också sitt tack till de "kristna syskonen", där då Pingstvännerna särskilt nämndes.

 

Landshövding Elisabeth Nilsson och kommunfullmäktiges ordförande Li Teske fanns på plats för att säga några väl valda ord den här dagen, liksom biskop Martin Lind.

 

Biskopen talade om, hur mycket det är som förenar judar, kristna och muslimer - Bokens folk, abrahamiterna. Just den här byggnaden, synagogan, är också i sig ett tecken på mångfald, pluralitet.

 

Arkitekten Mats Fredriksson, som lett renoveringen, erinrade om att synagogan är byggnadsminnesförklarad. Utvändigt är den alltjämt i stort sett sådan den tog sig ut som nybyggd för över 150 år sedan. Även invändigt har den förblivit sig lik. Till inventarierna hör orgeln, som fortfarande trampas på gammaldags vis.

 

Medverkade i högtidligheten gjorde också rabbinen David Lazar. Dock var det längesedan, som den lilla församlingen höll sig med en egen, lokal rabbin. Den epoken tog slut redan år 1890, när Moritz Schönthal hade tjänat ut.

 

Många av gästerna var tillresta från inte minst Stockholm, och dessutom var engelska ett inte ovanligt språk i vimlet. Det är ju inte varje dag, som en synagoga återinvigs i Sverige - och för övrigt så finns det bara fem stycken i hela landet. Bland besökarna märktes Israels ambassadör i Sverige, vars enda officiella förrättning i det här sammanhanget dock var att dra fram vinsterna i lotteriet.

 

Ett musikinslag med särskild tyngd var en Hallel för solo, kör och orgel komponerad av Joseph Czapek. Det stycket har nämligen bara framförts en enda gång tidigare, och det var då vid synagogans invigning år 1858. Czapek var en violinist från Böhmen, som vid den tiden var centralgestalten i Göteborgs musikliv.

 

Judar var länge i princip portförbjudna i Sverige. Gustav III:s s k judereglemente av år 1782 gav dock judar rätt att bosätta sig i Stockholm, Göteborg och Norrköping, förutsatt att de kunde visa upp vissa tillgångar.

 

Framgångsrika
På det viset etablerade sig några med tiden mycket framgångsrika familjer i Norrköping, där de blev ledande både som handelsmän och som industriidkare. Redan år 1782 fick de tillstånd till den gravplats, som alltjämt används och som återfinns i anslutning till den yngre gravplats, som Matteus kyrkogård är.

 

Gruppen judar blev framgångsrik i Norrköping, fast särskilt stor blev det aldrig. Men med egna ekonomiska ansträngningar fick man ihop medel till den egna synagoga, som invigdes 1858 - och, med benäget bistånd från San Francisco, alltså även till den här renoveringen. Nu ska den gamla synagogan vara i bättre skick än någonsin.

 

 

 
 

Nyheter från Norrköping