Det allra viktigaste är att se över vuxenutbildningen så att det blir lättare att byta yrkesbana i vuxen ålder, säger Annelie Almérus, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

I Arbetsförmedlingens nya rapport lyfter myndigheten upp yrken där det råder brist på personal under 2018 och om fem år. För yrken på högskolenivå handlar det bland annat om civilingenjörer, lärare, sjuksköterskor och it-specialister som behövs i båda fallen.

Inom övriga utbildningsnivåer lyfts exempelvis kockar, undersköterskor och elektriker fram som yrken med personalbrist.

Större brist 2018

Men det är inte första gången yrkena är på listan. Senast i juni förra året såg det likadant ut.

På kort sikt har bristen ökat ytterligare, säger Almérus.

Arbetskraftsbristen hämmar sysselsättningsutvecklingen och det i sin tur påverkar den svenska ekonomin negativt.

Det har under lång tid varit ett svagt intresse för flera av gymnasiets yrkesprogram. Det har också varit ett svagt intresse för lärarutbildningen. På andra utbildningar har det varit för få platser, exempelvis förskollärare och sjuksköterskor, säger Almérus.

Situationen hade, hävdar Arbetsförmedlingen, sett bättre ut om man "skulle ha kunnat vara tuffare med studie– och yrkesvägledningen och att man vägleder in till sådana utbildningar som har en tydlig yrkesutgång".

TT: Är studie– och yrkesvägledarna för slappa?

De är för få. De får för lite tid med eleverna, säger Almérus.

Politiker ansvariga

Ett annat problem är att det är långa ledtider.

Det tar tid att starta utbildningar, det ska också finnas lärare till alla de här utbildningarna. Men många av bristyrkena kräver lång eftergymnasial utbildning och det tar tid att utbilda, säger Almérus, och tillägger att det är viktigt att se till att det blir lättare att fortbilda sig i vuxen ålder.

TT: Vem kan bestämma över det?

Politikerna, säger Annelie Almérus.

Och från politiskt håll delar man bilden att det länge har varit arbetskraftsbrist inom vissa yrken.

Framför allt där det krävs yrkesutbildning eller högskoleutbildning, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Hellmark Knutsson lyfter fram att en utbyggd lärarutbildning med 10 000 platser fram till 2023 samt fler utbildningsplatser inom vårdyrken ska bidra till bättring.

TT: Arbetsförmedlingen säger att studie– och yrkesvägledare har det pressat, hur ser du på det?

De har en viktig nyckelroll när det gäller att just vägleda till gymnasievalet och till högskolevalet. Vi har gett tydligare uppdrag till Universitetskanslerämbetet och Skolverket för att ge bättre prognoser för exempelvis lärarrekryteringsbehovet framöver. Mer behöver göras för att matcha bättre, säger Hellmark Knutsson.

Bland jobb på högskolenivå som däremot kommer att ha ett överskott på arbetskraft finns bland annat journalist, fotograf och banktjänsteman.