På Finspångs församlings hemsida står det att det finns sju kyrkogårdar inom församlingen, men det finns faktiskt åtta om man räknar med den gamla igenvuxna kyrkogården nedanför Folkströms kapell.

Kanske kommer den nu att på nytt tas fram i ljuset. Kyrkorådet har beslutat att frågan ska utredas.

Kyrkogården invigdes den 14 augusti 1870 och var förmodligen inte i bruk så mycket längre än till sekelskiftet mot 1900-talet. Den är inte stor och består enligt Wikipedia av ett tiotal gravar.

Artikelbild

| På minnesstenen står: Till åminnelse av de församlingsbor som här vila, restes denna minnessten år 1944.

Mest kunskap om kyrkogården får man i Lennart Samuelssons Minnen från Folkström från 2002.

Några gravstenar finns inte och inte heller någon förteckning över vilka som ligger begravda där. Enligt Lennart Samuelsson finns det bara en begravning antecknad som verkligen skedde här, det var Ernst Valter som avled i november 1896.

Både Samuelsson och andra tror att det mest är barn som begravts vid Folkström. Barnadödligheten var stor på 1800-talet.

Lennart Samuelsson räknar upp en lång rad avlidna Folkströmsbor som kan tänkas vara begravda på den gamla kyrkogården, de flesta barn.

Artikelbild

| Ernst Valter avled en dag gammal. I dödboken står att han begravdes på Folkströms griftegård och att han nöddöptes.

Efter sekelskiftet började förfallet. Ändra fram till 1944 när det restes en minnessten med inskriptionen ”Till åminnelse av de församlingsbor som här vila, restes denna minnessten år 1944”. Det var då greve G.O. Mörner sade den inledande orden när han höll invigningstalet.

1958 skedde en ny uppsnyggning, men sedan har inget skett. 1994 upptäckte församlingen att marken där kyrkogården låg sålts till en privatperson.

Artikelbild

| Det som på bilder från 1940-talet var en öppen platsa kring kyrkogården är nu helt täckt av skog.

Nu är kyrkogården helt igenvuxen av sly, högt gräs och träd. Någon egentlig väg dit finns inte.

Birgit Svärd, ordförande i kyrkorådet, känner lite extra för platsen.

– Jag är uppvuxen i närheten och bodde där i tio år. Det är en del av kyrkan som borde skötas. Den hålls inte helgad och det är synd, säger hon.

– Ett problem är att vi inte äger marken, fortsätter hon.

Idag ägs marken av Inge Lindberg vid Folkströms gård. Han är fjärde generationen vid gården och för hans äldsta förfäder torde kyrkogården ha varit i drift. Hans intresse för platsen och dess historia är stor och han bidrar med skriftligt faktaunderlag.

– Det händer fortfarande att folk stannar till och frågar efter kyrkogården, berättar han.

Han skulle gärna hjälpa till med skötseln helt ideellt om församlingen vill satsa lite pengar på att snygga till den.

– Det skulle vara mer öppet så det behöver röjas upp. Sedan skulle marken jämnas till så det går att köra med en klippare.

Han föreslår också en grusad väg till kyrkogården.

– Nätstaketet runt platsen satte min morfar upp.

Kyrkogårdschef Linda Jonander berättar att kyrkogårdsutskottet har rest runt och inspekterat församlingens kyrkogårdar och då också tog en tur till Folkström.

Utskottets förslag till kyrkorådet blev att man ska kontakta markägaren och försöka upprätta ett upplåtelseavtal, att kyrkogården röjs upp samt att en gångväg från kapellet till kyrkogården anläggs.

Kyrkorådets beslut blev att ge kyrkoherden i uppdrag att utreda ärendet med kyrkogårdschefen, länsstyrelsen och markägaren.

Folkströms kapell är ännu äldre än kyrkogården. När det enkla trähuset uppfördes 1844 var det först skola. Vid om- och tillbyggnaden 1853 blev det också kyrkolokal och när skolan lades ned 1874 enbart gudstjänstlokal.

Kapellet ligger mitt ute i skogen och saknar vatten av och avlopp, men vid gudstjänsterna serveras ofta ändå kaffe.