Finalisten i tävlingen Årets Finspångare tycker inte att hans insatser för sin hemort är så märkvärdiga.

– Jag var lite tveksam till att vara med för jag tycker inte jag har gjort så mycket för Finspång, säger Roland Kratz.

Men han motbevisas av den stora skaran som nominerat honom och framhåller hans sätt att glädja andra med sin musik.

Artikelbild

| Musikinstrument. Ett dragspel som Roland fick överta efter sin far, Gustav, som spelade instrumentet i hela sitt liv.

– De mest tacksamma jobb man kan ha är att spela för barn och vid äldreboenden.

70-åringen är uppvuxen vid Trådslingan, i närheten av Bönerbadet. Han gick på Ekmanska skolan och Storängsskolan innan han började som springpojke på Gränges 1960.

– Där stannade jag i hela 50 år. Jag skötte utleveranser av material. Det bästa med jobbet var sammanhållningen och arbetskamraterna, säger Roland.

Musiken har funnits med sedan barnsben, eller fanns rättare sagt i blodet.

Artikelbild

– Min farsa Gustav och hans bröder Allan och Nisse reste runt i hela Mellansverige och spelade under namnet "Bröderna Cratz". Jag tillhör en släkt, där det antingen är idrott eller musik som gäller.

Som tioåring tillhörde han gossorkestern och spelade ventilbasun.

– Vi vann ungdoms-SM i marschmusik på Idrottsparken i Norrköping.

Caféeftermiddagar, barnföreställningar, PRO-danser, spelningar, midsommarfester, julgransplundringar...i mängder av år har Roland varit ett populärt, återkommande inslag i alla möjliga musiksammanhang.

"Still going strong" ingår han fortfarande i tre olika musikgäng, "Lennartz", "KG:s" och "Lorez". Dessförinnan har han även tillhört "Curt Kenneths" och "Gubbstruttarna".

– Det bästa är mötet med människor och få glädja andra. Man får så mycket respons tillbaka.

Finspångsbon kör vitsar mellan låtarna och tycker det är roligt med "bondkomik".

Varför tror du att du är utsedd till en av finalisterna?

– Jag är ute och spelar och sjunger mycket. Många tycker det är kul, säger Roland.

– Du är naturlig, påpekar frun Kerstin.

Taube, visor, Svensktopps- och dansbandslåtar är exempel på vad som finns i repertoaren.

– Jag spelade alltid på tjugondag Knut på Bergslagstorget. Det var synd att det lades ner, för det var jättepopulärt. Det var nästan en hundraårig tradition.

70 år ung finns inga planer på att trappa ner.

– Jag kör så länge det är roligt. Det är en väldigt social grej, konstaterar Roland Kratz.

Röstningen till Årets Finspångare 2016 kommer att starta den 1 december på vår undersida för Årets Finspångare. Klicka här för att komma dit.