Pingsten närmar sig år 1918 och inför denna högtid kan man om man är sugen se det eminenta lustspelet "Svärmor kommer" i Folkets park i Finspong. Med ett gästspel av fru Jenny Tschernichin-Larsson är det ganska självklart att föreställningen är "överallt given med stormande succés!", som det uttrycks i Östergötlands folkblad (ÖF). Denna Tschernichin-Larsson hade nämligen spelat svärmodern redan i Mauritz Stillers film från 1914 med namnet "När svärmor regerar" (som sedan bytte namn till "Svärmor kommer"). Det var alltså lite av en celebritet som besökte Folkets park den här pingsten.

I vår nutid råder i skrivande stund eldförbud efter den ganska så långvariga torkan i länet. När man bläddrar i tidningarna från maj månad 1918 är det inte utan att man slås av att det nog hade varit en bra ide även på den tiden. Två skogseldar drog igång under pingsten då 15 tunnland härjades utanför Valdemarsvik och ett halvt tunnland utanför Söderköping.

Senare samma månad drabbades Vikbolandet av en ännu allvarligare skogsbrand där det till slut visade sig att över 300 tunnland hade fallit offer för lågornas rov. Det var bara några av alla de bränder som rasade över hela Sverige, i Värmland brann ett helt litet brukssamhälle ner och det rapporteras i tidningen även om bränder i Katrineholm, Emmaljunga i Skåne, Karlstad och i Norrbotten.

Artikelbild

| Jenny Tschernichin-Larsson var en av skådespelarna i Stillers film "När svärmor regerar".

Men även en och annan period av blåsigare väder trängde sig in bland soldagarna vilket en ung flicka från Kullerstad fick erfara: "En äventyrlig färd över sjön Glan företog härom dagen en tjänsteflicka från Kullerstad. Ryktet ville veta berätta, att hon på något sätt kommit oense med sitt husbondefolk, och därför gick hon ner till Glan, sköt ut en eka och begav sig ut. Stark storm rådde, men Kullerstadlandet låg i lä. Drivande med vågorna, bar det iväg till Skäftesfall i Risinge, där en fiskare fick se den till synes tomma ekan. Då farkosten tvivelsutan skulle slagits i spillror mot den klippiga stranden försökte fiskaren få den i land och fann då till icke ringa förvåning en flicka liggande på botten, nästan medvetslös.".

Hon klarade sig som väl var från både vattnet och chocken men som tidningen skriver: "att flickan skall för all framtid minnas sin äventyrliga färd är troligt".

En indignerad läsare uppmärksammar ÖF på en händelse som säkerligen kan upplevas som upprörande med tanke på tidens armod och problem: "Det är ju maximipris på fläsk, men en bondhustru från Sjöfall i Hällestad, tycktes inte fästa sig vid den saken. Hon slaktade för en tid sedan ett svin och i fredags utmånglade hon såväl fläsk som ister i hemmen vid Finspong till ett pris av 8 kronor kilot och folk var inte klokare än de betalade ockerpriser.". Skribenten avslutar med konstaterandet: "(...) i dessa förskräckliga tider betalar folk vad som hälst bara man kan komma över något som duger att stoppa i munnen".

Vårdköer, nedlagda förlossningskliniker och dålig ekonomi i allmänhet i landstingen är hett stoff inför valrörelsen. Det kan vara intressant att ta del av statistiken för Finspongs lasarett (som öppnade redan på 1870-talet) som Östergötlands Folkblad presenterar i slutet av maj. "Länslasarettet i Finspong vårdade under 1917 734 patienter under tillsammans 14 803 underhållsdagar. Kostnaden för patient och dag var 3 kronor och 79 öre. Tillsammans gjordes 1 033 operationer.". Tilläggas kan att fyra kronor 1918 var värt motsvarande 78 kronor år 2017 enligt Ekonomifakta.