– Det är första gången vi stannar här. Tidigare har vi stått på grusparkeringen nedanför kommunhuset. Den här platsen är bättre, här syns vi mer, säger Peter Johansson, som är både chaufför och receptionist. Den stora röda Blodbussen som står parkerad på Bergslagstorget den här torsdagen har fem britsar och det ser nästan ut som en liten vårdcentralhär inne.

– Vi brukar vara i Finspång ungefär två gånger i månaden om man räknar in Siemens och Gränges, dit vi också åker. I snitt kommer ett 40-tal givare per gång. Finspång har många trogna som lämnar blod, fortsätter Peter Johansson, där han sitter bakom den minimala disken på ena kortsidan av bussen. Här är han inte sysslolös. Den ena givaren efter den andra kommer in för att bidra.

- Har du varit utomlands under den senaste tiden? frågar han och förklarar att det handlar om karens för att få ge blod om man varit i ett land där det kan finnas smitta.

Artikelbild

Ny hållplats. På torsdagen var det dags för premiärstoppet på Bergslagstorget, dit många blodgivare hittat för att bidra.

– Kreta är ett sådan land där vi just nu har karens på 28 dagar på grund av det finns en mygga där som kan sprida ett virus, förklarar han.

Den som redan är givare brukar få ett mejl veckan innan bussen dyker upp. Samma dag får de ett sms. Men det finns också möjlighet att bara komma spontant.

En av dem som regelbundet lämnar blod är Michael Gårlin. Den här gången är inget undantag.

– Det känns viktigt, jag vet att det behövs. Jag har varit blodgivare i sex år. Min dotter drog med mig, när hon läste till sjuksköterska, säger han och tar plats på en av britsarna.

Artikelbild

Koll. Peter Johansson, receptionist och chaufför hade full koll på läget när blodgivarna kom för att lämna blod denna torsdag i Finspång

Sjuksköterskan Christina Rosell kontrollerar blodtrycket, sedan är det dags för sticket. 450 milliliter blod är volymen som tappas. Det brukar ta mellan fem och tio minuter.

– Mig bekommer det inte ett dugg, jag känner inget av det här efteråt heller, fortsätter han.

För att bli blodgivare måste en hel del kriterier vara uppfyllda. Man får exempelvis inte vara över 60 år, däremot kan man vara betydligt äldre om man redan är givare. Nedre gränsen går vid myndighetsåldern. Det rent praktiska förfarandet är också väl reglerat.

– Först tittar vi på armarna och ser hur blodkärlen ser ut, därefter får man fylla i en hälsokontroll, sedan väntar provtagning för att kolla blodvärdet. Efter det blir det intervju och fem veckor senare ungefär blir man kallad om allt ser bra ut, förklarar Peter Johansson.

Är du själv blodgivare?

– Självklart, sedan 30 år tillbaka.