Kandidat två i tävlingen Årets Finspångare visste redan i unga år att det var sjuksköterska hon skulle bli. Född och uppvuxen i Gusum, efter realexamen i Valdemarsvik väntade studier vid Röda Korsets sjuksköterskeutbildning i Stockholm.

– Jag fick erbjudande om att börja vid en mottagning i Gusum redan innan jag var färdig med studierna. Jag har nästan aldrig sökt ett jobb utan möjligheterna har dykt upp, berättar Birgitta Söderback.

Efter cirka två år på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm gick flyttlasset till Finspång. 1975 blev hon timanställd vid distriktssköterskemottagningen. Primärvården i Finspång och Birgitta skulle vara trogna följeslagare genom livet.

Artikelbild

| Intresse. Väva är ett stort intresse för Birgitta. Hon har gjort det i hela 35 år.

– Jag tog över efter Ingrid Andersson som jobbat i 43 år. Själv kom jag upp i 42 år. Det blir 85 års tjänstgöring bara av två människor.

1978 flyttade familjen till Rejmyre och kommande år började hon på barnavårdscentralen. 38 år senare gick 67-åringen nyligen i pension, fortfarande full av entusiasm för sitt jobb och hon fortsätter hoppa in som timanställd vikarie.

– Yrket har verkligen berikat mitt liv. Jag har följt nyblivna föräldrar och deras barn upp till femårsåldern. Det rör sig ofta om flera generationer. I flera fall har jag till och med träffat gammelmorfar och gammelfarmor, säger Birgitta.

Regelbundna hälsokontroller, vaccinationer och utbyte med människor från olika kulturer har varit regelbundna inslag i vardagen.

– Det har varit givande att få se barnen växa upp, att se hur familjer utvecklas av att få barn. Det har varit jättespännande med den ökande invandringen, att få lära sig om olika kulturer. Jag har kommit många familjer väldigt nära och har varit barnens ambassadör. Det är många tårar som runnit när familjer utvisats från landet.

Hon tror att det under alla år är 2 500 barn i Finspång som fått hjälp i utvecklingen.

– Viktiga egenskaper är att vara ödmjuk inför andra människor, kunna lyssna och inte bagatellisera något. Det finns aldrig två besök som är likadana.

Under populära musikfestivalen Skogsröjets tolv år har Birgitta varit gruppledare för sjukvården samtliga år, utom vid ett tillfälle.

Nu väntar pensionärslivet, men fortfarande med barn som en central del.

– Jag har fem barnbarn, två femåringar och tre ettåringar. Det bästa med barn är att det händer nåt hela tiden, man lär sig ständigt nya saker. Jag försöker föra vidare att man inte ska vara rädd för människor bara för att man inte är likadana, konstaterar Birgitta Söderback.