– Det finns inte längre något flöde av kunder här. Det är så stor skillnad mot när vi flyttade in i det här huset 2005, då blomstrade det verkligen, säger Lotta Svensson, som precis på dagen för 20 år sedan slog upp portarna till sitt nystartade företag Sminkshopen.

Då låg butiken i Gallerianhuset. Det gick bra och snart växte företaget ur lokalen. Efter några år anställde Lotta sin syster Yvonne Carlsson och sedan nio år tillbaka har även dottern Frida jobbat där.

Nu är det bara drygt en månad kvar tills butiken slår igen och varken Lotta eller Yvonne kan hålla tårarna borta. Under intevjun kommer flera kunder med presenter.

Artikelbild

Nerlagt. Det här är en del av det som möter kunderna i entrén till Kristallen. En igenbommad affärslokal.

– Våra kunder har varit fantastiska, det här är så jobbigt, säger Lotta och tårarna rinner ner för kinderna.

Men hon understyker bestämt att hon har kommit till vägs ände. Under det senaste året har möjligheterna att driva butik i huset minimerats. Kundunderlaget har gått från 100 betalande per dag, till 50.

I första hand lägger Lotta skulden på fastighetägaren Amasten, även om näthandeln gjort sitt. Amastens med de storslagna planerna på Plaza Finspång, som inte gjorde det möjligt för merparten av de etablerade butikerna att vara kvar. Men efter en tid presnterades i stället enklare version.

– Precis före midsommar i år fick jag besked om att min butik tillfälligt skulle flyttas till "Kalkugnen" i samma hus som Mingla. Kristallen skulle renoveras och risken var stor att butiken skulle fyllas med byggdamm, berättar hon och fortsätter:

Artikelbild

Felaktig skyltning. Ja, reklamskylten på sidan av ingången stämmer knappast med verkligenheten. Merparten av butikerna har lämnat Kristallen.

– Samma dag som flytten skulle gå kom de från Amasten och visade en ritning på något nytt. Jag uppfattade det som att butiken permanent skulle flytta till "Kalkugnen", men det sade jag nej till.

Sedan dess har det stått still. Det fick Lotta att fatta det avgörande beslutet, att slå igen.

– Jag vill inte, men jag måste. Om man ändå hört ett borrande i huset, att något var på gång, så hade jag kanske ändå försökt, men inget händer, konstaterar hon.

Lotta anser att även kommunen borde ta ett ansvar. De tomma lokalerna i Kristallen riskerar att bli ett tillhåll.

– Tack och lov finns det väktare som gör ett bra jobb, tillägger hon.

För Lottas del börjar snart ett nytt liv. För första gången ska hon gå till arbetsförmedlingen. Men som utbildad undersköterska känner hon ingen oro.

Yvonne väljer att vara helt ledig och dottern Frida som just nu utbildar sig i kosmetisk pigmentering, hoppas kunna livnära sig i skönhetsbranchen framöver.