Vem såg den bomben komma?
Ursäkta, men tränarbytet i Vita Hästen – en vecka innan den allsvenska premiären mot Pantern i Malmö – måste vara den mest sensationella tränarrockaden sedan IK Sleipner sparkade den obesegrade tränaren Per-Arne Sterner någon gång på tidigt 90-tal.
Vita Hästens vd Fredrik Jensen briserade denna dynamitladdning vid halvåttatiden på onsdagskvällen.
Det började med att Hästen avslutade (vilket är ett annat och kanske lite mer lättsamt ord för "sparka") samarbetet med assisterande tränare Pär Hellenberg.
Uppenbarligen föll inte detta i särskilt god jord hos huvudtränaren Mikael Johansson som omedelbart lämnade in sin avskedsansökan.
Märkligt nog accepterade Hästenledningen detta vilket inte kan tolkas på annat vis än att man är missnöjda med Johanssons arbete i klubben.
När Folkbladet under kvällen jagade kommentarer var det locket på. Spelare svarade inte, ledare duckade.
Micke Johansson, den sköne stjärnan från Tre Kronor, ville bara ge en kommentar via SMS där han uttryckte sin stora besvikelse.
Att Fredrik Jensen avfärdar kalabaliken i klubben som "odramatisk" är både nonchalant och kränkande mot de ledare som nu motvilligt lämnar sina jobb.
Att vara ledare i ett idrottslag på toppnivå är bara så mycket mer än en Svensson-anställning. 40-timmarsvecka? Glöm det.
Det här är ledare som brinner för sin uppgift och det är en mänsklig tragedi att behöva lämna det man älskar.
Klart det är en jäkla dramatik att Vita Hästen byter tränare en vecka innan premiären i Malmö och det är knappast hockeykillarnas magra försäsongsresultat som tvingat fram den här jobbiga situationen.
Vad är signalen till spelarna?
Ingen ville uttala sig igår. Spelarna ställdes inför faktum och belades med munkvale. Alla kommentarer skulle ges via Fredrik Jensen.
Vilket leder till att vi bara kan spekulera. Hellenberg, den hygglige västeråsaren, har näppeligen tagit särskilt mycket plats i Vita Hästens omklädningsrum och det låter minst sagt märkligt att han kommit i onåd hos ledningen.
Den förre Hästen-målvakten Fredrik Jensen är len som bomull i mun, alltid tillgänglig och fair, men smålänningen har också gjort sig känd som en ledare med stenhårda nypor.
Minns kalabaliken när han lät Pelle Hånberg gå – trots att denne är en ikon bland Vita Hästens supportrar efter att ha tagit upp klubben till hockeyallsvenskan.
Minns Erkki Saramaas bittra avsked – och Ola Svanbergs.
Fredrik Jensen kan spela hardballs och föreningens framgångar senaste åren visar inte på något sätt att han är fel man för positionen.
Ändå stinker den här historien mer än en lastbil med ruttna kräftor.