Åke Kilanders skildring av FNL-rörlesen i Sverige kan användas både som minnesbok och som en "instruktion" för framtiden.Foto: Scanpix
Laddar...

Inspirerande om klassisk folkrörelse

Det började 14 juni 1965 på Hötorget i Stockholm. Åsa Hallström och Sköld Peter Matthis demonstrerade mot USA:s krig i Vietnam och angreps av polisen. På Åsa bröt de ett finger i polisbilen. På Sköld Peter tog de struptag. Andra började snart demonstrera. FNL-rörelsen var född.
Appellen till den första Vietnamdagen 26 mars 1966 undertecknades av ett 80-tal kända intellektuella, sådana som Hasse & Tage, Allan Edwall, Lena Granhagen, Bror Hjorth, Sara Lidman och författarförbundets ordförande rådman Jan Gehlin, folk som av motståndarna kom att kallas USA-hatare och kryptokommunister.

På 440 sidor skildrar Åke Kilander Vietnamrörelsens tioåriga tillvaro så att vi som var med upplever den på nytt och så att dagens ungdom kan hämta inspiration till den nästa folkrörelse som nutiden ropar efter.
Kilander har intervjuat en lång rad aktivister, bland dem en blyg arbetartjej som så småningom skulle bli Marita Ulvskog. Hon stod i tonåren utanför Systemet i Luleå och sålde Vietnambulletinen. När hon blir tillfrågad om varför hon aldrig lärde sig dansa brkar hon svara att hon i stället blev en jäkel på stencilapparater.
En annan är författaren Lena Kallenberg. Hon kunde redan som 15-åring ta sig igenom polisspärrar och var FNL-aktivist i många år. 1967 blev hennes kille misshandlad av polisen och åtalad. När Lena kom in i rättssalen skrek domaren "Vad gör du här?". Hon hade förberett sig minutiöst, tagit reda på hur man skulle anmäla sig som vittne och gjort det skriftligt för att få rätt att närvara. Domaren fick ge med sig.
Kunskaper blev en nödvändighet för medlemmarna i Vietnamrörelsen. Kunskaper för att debattera, kunskaper för att ta vara på yttrandefrihet och demonstrationsrätt.

Under 1967-68 växte FNL-rörelsen snabbt. Första numret av Vietnambulletinen hade 1965 stencilerats i 500 exemplar. Sju år senare var den uppe i 65 000 ex. Samma år 1972 fanns det 112 FNL-grupper i landet.
I Norrköping hade en Vietnamkommitté bildats våren 1966 av ungdomar som deltagit i ett debattforum hos ABF. Här ställde facket upp. I Folkbladet 22 april 1968 kunde man läsa om en demonstration anordnad av Målarnas avd 8, Byggnads avd 28, FNL-gruppen och SSU.

En som intervjuas flera gånger i boken är norrköpingskillen Ulf Karlström (fil dr som än i dag kan höras när vi yttrar oss på gator och torg). Från Norrköping är också Knut Carlquist (nu författare och historiker) som berättar att han blev trött på vänsterns pratmakare och tog större intryck av Cornelis låtar och av Göran Palms En orättvis betraktelse.
Kulturen fick stor betydelse inom FNL-rörelsen, särskilt musiken. Det bildades sånggrupper runtom i landet. Alla sjöng Befria Södern och några gjorde varianter av svenska sånger som Pappa kom hem - i en påse utav plast.
Rörelsen födde diktare. Carsten Palmaer berättar att han på ett möte slogs av tanken: Herregud, dom kan ju faktiskt vinna! Hans far hade skrivit låtar tillsammans med Ture Nerman. Nu började han själv skriva. Det blev En liten quisling på Jazzgossens melodi och Vietnam är nära till en melodi av Mikis Theodorakis. Och även dagsaktuella kommentarer som Glanshammarsvisan:

"Så dunka klubban domare
och döm till vad du vill
för var och en du dömer
så kommer tio till".

Carsten Palmaer fortsatte sedan som låtskrivare åt Fria Proteatern. Höjdpunkten på hans insatser för Vietnamrörelsen blev Balladen om Rune Henry Johansson som framfördes på segerfesten i Stockholm 3 maj 1975. Den handlar om grabben som först sa "Vafan vet ni om kriget och vafan är FNL!" men sen på sin pensionsdag i alla fall la en krona i insamlingsbössan. Kanske blev hans krona en bok åt ett barn eller en skål ris åt en partisan. Han blev aldrig nån aktivist men han var ändå på sitt sätt "med och tog Saigon!"

Carsten Palmaer gjordes till diktare av en tid som behövde honom. Av alla textförfattare hade han flest dödskallemärkta låtar i Sveriges Radios arkiv.
Förenta staterna fällde mer än sju miljoner ton bomber över Indokina, mer än dubbelt så mycket som fälldes under hela andra världskriget. Världens folk förfasade sig. Till Russeltribunalen i Stockholm 1967 kom Bertrand Russell, Simone de Beauvoir, Jean-Paul Sartre, Stokely Carmichael.

FNL-rörelsen återupplivade de tidiga folkrörelsernas utomparlamentariska metoder. Den mötte motstånd. Industriförbundet varnade för negativa effekter på handelsutbytet. Demonstranter angreps av högerextremistiska Demokratisk Allians.
Men hederligt folk stödde FNL-rörelsen. Åke Kilander citerar Olof Palme som på Livs kongress 1971 sa:
"Ska människorna i världen bevara förtroendet för ett demokratiskt styrelseskick måste Förenta staterna omedelbart försvinna ur Vietnam". Och han citerar Astrid Lindgren som i mars 1973 var mer tidlös: "Tyvärr är det ju så att vår värld inte styrs utav de bästa människorna. De som styr är i stället maktsträvare och politiker, och av dem är det ingen idé att begära att de ska ha något vidare förnuft."
Den 30 april 1975 vajade Demokratiska Republiken Vietnams flagga över Saigon och namnet ändrades till Ho Chi Minh-staden. Hur vägen dit såg ut ur svens
k synpunkt kan vi läsa i denna utförliga och fint illustrerade bok.
Här ska kommentarerna till forumet komma in via ajax, fungerar inte detta så har du en gammal webbläsare eller fel inställningar. läs mer här...
LEDARE
NORRKÖPING
FINSPÅNG
SPORT
Maklaranons bostad

Lidaleden 592
Smedby
1 995 000 kr

Tyketorpsgatan 9
Söderköping / Tyk...
1 495 000 kr

Tryserum Loboklint
Valdemarsvik
675 000 kr
KULTUR & NÖJE



Konferensguiden
Charter
LMS
Hotel
Nu kan Du vara med och skapa nya Folkbladet.se
Anmäl dig här:  folkbladet.se/fokusgrupp