Personalen på Norrtäljeanstalten har utbildats i att se symtom på adhd, som hyperaktivitet och aggressivitet, och frågat ett antal intagna om de vill fylla i ett frågeformulär och få en utredning.
De 30 intagna som valt att vara med har fått behandling under ett år på anstalten.
- De här personerna kommer att följas i ett antal år efteråt, säger Lars Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare vid Kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping.
Efter frigivning ska de gå och hämta medicinen Concerta, ett narkotikaklassat läkemedel, som innehåller en variant av amfetamin, som långsamt går ut i kroppen.
Våldsproblematik
Den första utvärderingen gäller vad som händer på anstalten och vad en obehandlad missbrukare som återfaller i brott kostar. Nilsson menar att det finns vinster även för landstingen, eftersom missbrukare är en kostsam patientgrupp även hos dem.
- Med tanke på de vinster vi har gjort inom kriminalvården är det inte rimligt att landstingen ska sätta sig emot detta, säger Lars Håkan Nilsson.
I målgruppen handlar det ofta om våldsproblematik och kort stubin.
- Det här är ett gäng som sitter på isolering. De arbetsvägrar, de vägrar studier, de vägrar urinprov, de vägrar allt. Det blir en trist stämning på avdelningen, med bråk och slagsmål.
Men med medicineringen ändras allt det.
- Om man skulle säga vad de intagna och personalen säger så är det att det är lugnt.
De intagna kan koncentrera sig och genomföra utbildningsprogram.
- Det är en som säger: "Jag har gått fyra år i vanlig grundskola. Nu har jag MVG i företagsekonomi". Det är lite häftigt, säger Lars Håkan Nilsson.
Fler anstalter
Nu finns det ett förslag att gå vidare och utbilda personal även på anstalter med ungdomsavdelningar, som Hällby i Eskilstuna, och anstalter som Tidaholm, som har särskilt resurskrävande intag, för bl a utagerande interner. Förslaget ligger ute på remiss hos de sex regionerna inom Kriminalvården.
Projektet är enligt Lars Håkan Nilsson ett av de tre mest positiva och lyckade projekt han varit med om inom kriminalvården.