Fakta
I dag finns omkring 1 000 kameror på 270 mil vägar.
Antalet olyckor har minskat sedan kamerorna började införas 1997.
Mätningar visar att medelhastigheten minskat med 4,3 procent för alla typer av fordon på sträckor där fartkameror finns uppsatta.
Andelen bilar som kör för fort har minskat med drygt 34 procent på sträckor med fartkameror.
Källa: VTI (TT)
LDagens övervakningskameror mäter bilistens hastighet endast när denne passerar kameran. Planer har dock funnits på att även mäta bilisternas fart när de kör mellan två kameror, allt i syfte att få fram en mer exakt genomsnittshastighet.
På uppdrag av Vägverket och Rikspolisstyrelsen har konsulten Anders Wiman undersökt förutsättningarna för att införa ett system där hastigheten mäts automatiskt mellan två kameror. Hans studie visar att nackdelarna är större än fördelarna.
– Skälen är flera. En är att visa respekt mot trafikanten och en annan är att allmänheten accepterar det system vi redan har. Den nya tekniken skulle troligen äventyra den höga acceptansen, säger Anders Wiman till TT.
Han anser också att ett nytt, mer tekniskt avancerat mätsystem skulle kosta mer än den nytta det skulle medföra.
Anders Wiman lade fram sina slutsatser vid konferensen Transportforum i Linköping på fredagen. Där presenterades också en utvärdering av hur effektiva dagens övervakningskameror är.
– Förra året omkom 20 färre personer och 70 färre skadades svårt i trafiken tack vare kameraövervakningen, sade Jörgen Larsson, forskare vid Statens Väg och Transportforskningsinstitut (VTI).