Anna Borg påminde om den kraftiga utbyggnaden av vattenkraft under den drygt första hälften av 1900-talet. På endast tretton år fick politiken även igång tolv stycken kärnkraftsreaktorer under 1970- och 80-talen. Och under de senaste 15 åren har staten starkt bidragit till den stora utbyggnaden av alltmer industriell vindkraft.
Anna Borgs poäng är att visa på att det som förenar den framgångsrika utbyggnaden av vattenkraft, kärnkraft och vindkraft är att staten har tagit en mycket aktiv roll för att utbyggnaden av de olika kraftslagen ska ta rejäl fart.
Samma sak behövs nu. Världens behov av att dämpa utsläppen av negativt klimatpåverkande gaser har ökat intresset för att fossilfria alternativ till framförallt olja och gas så snabbt som möjligt behöver komma i drift. För att på ett trovärdigt sätt kunna fasa ut olja och gas så krävs att alternativen är planerbara och därmed väderoberoende.
I Sverige finns hälften av de tolv reaktorerna kvar i drift på tre platser i landet. Ulf Kristerssons regering har i praktiken starkt stöd för en statlig kärnkraftspolitik som genom kreditgarantier och andra offentliga stöd ser till att det åter investeras i både konventionell kärnkraft och i mindre så kallade modulära reaktorer som kan verka såväl i som utanför de nationella elledningarna.
Tidningen Näringslivet tar tag i kärnkraftens behov av statlig politik i en intressant artikel 16 augusti.
Tidningen intervjuar bland andra Anton Steen som är chef för samhällskontakter på det stora energiföretaget Fortum.
– För kärnkraften behövs det sannolikt någon typ av sammanhållen färdplan eller kärnkraftsprogram för att utbyggnaden ska ta fart, säger Anton Steen. Han lyfte fram just de senaste årens utbyggnad av vindkraften där staten satte upp mål i TWh för utbyggnaden och backade upp den ambitionen med elcertifikatsystemet. Vilket resulterade i att utländskt och inhemskt kapital flockades runt vindkraften.
Tidningen intervjuar även Mats Nilsson som är docent i miljöekonomi vid Södertörns Högskola och "normalt sett en stor förespråkare för marknadsekonomi. Men när det kommer till utbyggnaden av den planerbara kärnkraften menar han att det behövs offentligt stöd för att säkra elsystemets driftssäkerhet." Så är det. Energiförsörjning är nu som då ett statligt ansvar som inte kan delegeras till marknadens mekanismer.