Det tidigare regionrådet i Kalmar Christer Jonsson har undertecknat förordet den 23 februari i Kyrkeby; en liten småländsk ort som i sitt ortsnamn sammanfattar det traditionella centerpartiets starka förankring i byar och kyrkor på landet. Av det där finns emellertid inte så mycket kvar. Analysgruppen som bestått av 15 förtroendevalda centerpartister och ett sekretariat med sex personer konstaterar: "Att partiet i detta val förlorar riksdagsmandaten i Jämtland, Gotland, Kalmar, Kronoberg, Västra Götaland norra, Norrbotten samt Skåne norra och östra smärtar oss djupt. Det leder till att sydöstra Sverige, liksom klassiska centerbygder i väst och norr, helt saknar centerpartistiska riksdagsledamöter." Totalt fick C 6, 7 procent i riksdagsvalet. Analysgruppen skriver: "Vi spenderade än en gång mest pengar per vunnen röst på vår valkampanj, vilket bör stämma till eftertanke."
Valet gick kort sagt inte bra för Centerpartiet. Den i mina ögon på tok för långa valanalysen - fyra gånger så omfattande som de fem gånger större socialdemokraternas motsvarande dokument - gör det dock onödigt svårt att tydligt få syn på vilka problem som analysgruppen lyfter fram som de främsta orsakerna till valförlusten. En kritik som upprepas är varianter av denna mening: "Det fanns ett mått av önsketänkande som gjorde det svårare att samlas bakom en realistisk bild av partiets möjliga vägval." Sagt med mina ord: Centerpartiet blev ensamt i den "breda mitten." Man röstade ja till Löfven (S) som statsminister men röstade nej till hans budget. Centerpartiet möttes med misstro i alla läger. En annan mening som upprepas ofta är uppmaningen till Annie Lööfs efterträdare Muharrem Demirok att "Utarbeta och förankra en strategi för hur Centerpartiet ska få ökat inflytande i svensk politik."
Slutorden i valanalysen gärdar in Demiroks jaktmarker: "Det är vår övertygelse att väljarna i valet 2026 kommer att längta efter förändring och efter en regering som inte är beroende av Sverigedemokraterna. Centerpartiet ska vara väl förberedda politiskt och redo att kunna ingå i en ny regering som förhoppningsvis kan bildas efter valet 2026." Den där övertygelsen lämnar S bakom sig i sin valanalys. Det borde Centerpartiet också göra. Muharrem Demiroks övertygelse bör självklart vara att väljarna i nästa val kommer att längta efter en regering som är beroende av Centerpartiet. Det är det enda rimliga.