Den riktiga vardagspolitiken handlar om vägar

Riksbanken höjde på torsdagen sin så kallade styrränta. 2, 5 procent är den nya räntesatsen.

Jag vet inte hur det är nuförtiden. Men 2011 då den här bilden togs var det kamp om att lämna in den sista allmänna motionen; precis innan 16 30 den sista dagen. 2011 vann M-ledamoten Anna Kinberg - här med sin sekreterare Mattias Svensson - matchen. Hennes motion handlade dock inte om vägar. Senare blev hon partiledare och har lagt till Batra i sitt efternamn.

Jag vet inte hur det är nuförtiden. Men 2011 då den här bilden togs var det kamp om att lämna in den sista allmänna motionen; precis innan 16 30 den sista dagen. 2011 vann M-ledamoten Anna Kinberg - här med sin sekreterare Mattias Svensson - matchen. Hennes motion handlade dock inte om vägar. Senare blev hon partiledare och har lagt till Batra i sitt efternamn.

Foto: TT

Krönika2022-11-25 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är en låg ränta; i vart fall för oss som minns hur den gamla hemkokta ekonomin såg ut före EU-inträdet då regeringen hade hand om penningpolitiken. Höga räntor och hög inflation var det normala. Sett i ett kortare perspektiv - från april och till nu i slutet av november - är det ändå en hel del dramatik i den snabba marschen från nollränta och till 2, 5 procent. Vi får hoppas att det biter på inflationen. Eller så får vi hoppas att den sjunkande inflationen i USA biter även på Sverige.

Den nyvalda riksdagens ledamöter tycks hur som helst inte oroa sig allt för mycket över det ekonomiska läget. Denna slutsats kan man i vart fall - kanske lite lättvindigt - dra av min snabbanalys av de 2 238 motioner som lämnats in under den "allmänna motionstiden" då ledamöterna är fria att lägga förslag om vad som helst. Detta allmänna motionerande har i år pågått mellan 26 september och 23 november. Under övrig tid av riksdagsåret är det regeringen som styr genom sina propositioner som riksdagens ledamöter då är fria att svara på genom att skriva motioner.

När riksdagsledamöterna får tänka och motionera helt fritt så är det inte ämnen som ränta, inflation eller bolån som dominerar. Enligt riksdagens sökmotor nämns inflation i 55 motioner, ränta i 34 medan endast tio motioner omnämner bolånen. Ordet "lågkonjunktur" hittar sökmotorn i 40 motioner. Andra högt omdebatterade ämnen som elektricitet/elpriser förekommer endast i totalt 39 motioner. Än färre motioner - 19 stycken - ägnas åt skjutningar. 

Under ett par år har ju "kulturkrigsfrågor" som till exempel hoten mot public service diskuterats flitigt i medie- och kulturkretsar. Riksdagsledamöterna förefaller inte ha influerats nämnvärt av debatten. Enbart 17 motioner har lämnats in i ämnet. Och ingen av de 17 känns särskilt hotfull. 

Det särklass vanligaste ämnet i den allmänna motionstiden är "vägar." Urtypen för många av de 523 vägmotionerna är (jag tar den första enskilda motionen som kommer upp i riksdagens flöde) motion S1142 av ledamoten Serkan Köse (S). Serkan Köse vill att Trafikverket ska få i uppdrag att ta fram ett förslag om "förbifart på väg 546 förbi Segersäng." Ledamöterna tar upp frågor och problem som finns i deras valkretsar. Och vägar är det som står överst på den politiska agendan. Vägar slår järnvägar, vindkraft, landsbygd, migration, sjukvård, kärnkraft, skatter, bidrag. Räntor i all ära. Men den riktiga vardagspolitiken handlar om vägar. Det skulle man kunna säga.