Hannah Gruffmans krönika

Jag funderar mycket över vad nästa generation har mest nytta av och vad vi kan göra idag för att underlätta för dem imorgon. Tiden tickar på och min överlämning har redan påbörjats.

Åsa Hanells Schlagerkrönika

Det blir inte alltid som man tänkt sig – ibland blir det bättre. Ibland sämre. Melodifestivalen blir bara sämre och sämre liksom svenska folkets smak. Det är tur att man själv har en så klanderfri och intrikat smak.

Sven Wernströms krönika

Jag växte upp i ett barnrikehus på Söder i Stockholm. Det hette Govenii Minne. Bakom namnet låg en lärorik historia.

Pentti Salmenrantas krönika

Eftersom detta är min första spalt kanske en presentation vore på sin plats:

 Åsa Hanells krönika

När Timoteijtjejerna visade sig vara ett av fem bidrag som inte hade slagits ut direkt blev jag förvånad. När det visades sig att de fått mest röster av alla och tog en finalplats i Globen blev jag förbannad.

 Uffe Olssons krönika

Jag sitter i bibbanfiket och väntar på en vän. Bibbanfiket, ja. Det namnet sitter som gjutet, fast stället ju hetat Café Swartz i säkert femton år. Vi ses på bibbanfiket sa vi ju alltid förr, och det gjorde vi ju också. Alltid träffades vi på bibbanfiket, ja i alla fall till vardags.

Åsa Hanells schlagerkrönika

Upp som en sol och ner som en pannkaka. Efter att ha satt alla fyra förra veckan blev det med nöd och näppe två rätt i Sandviken. Att jag inte har hört något av de 32 bidragen innan jag tog ut vinnarna kan ha med saken att göra. Fast snarare är det så att svenska folket är som ett enda stort småbarn som vill höra samma saga om och om igen för hur ska man annars förklara att Andreas Johnson skickades direkt till Globen.

Åsa Hanells krönika

Det finns de som redan innan årets första deltävling kallade mig besserwisser - de kan gärna fortsätta med det.  På det hela taget var den första deltävlingen inget vidare. Vare sig musikaliskt, produktionsmässigt eller vad det gäller utstyrslar.

Åsa Hanells krönika

Man skulle kunna säga att Melodifestivalen pågår halvårsvis, för vissa är det ett halvår för mycket. Själv tycker jag inte att det är livsnödvändigt, men ett trevligt inslag i den svenska kulturvåren.

Liv Hanells krönika

Det är ju läskigt bra.
Norrköping börjar bli stort, och det byggs lager efter lager, butik efter butik. Snart kommer väl ett köpcentrum ligga utanför mitt fönster ute i Sandviken, vad hände egentligen med ”öppna landskap?”

Anette Kindahls krönika

Hur många sidor är det?

Uffe Olssons krönika

Det var väl 1981. Jag var en nästan färdigfylld tonåring som hängde på en indisk sylta här i stan. Alltid tjockt på lördagskvällar. En pava Beyaz kostade 50 spänn. Jag var en dagdrivare som bodde hos vänner, hos syrran, hos flickor.

Åsa Hanells krönika

Det började redan förra helgen, på söndagen tror jag att det var. Tjuvstart av experiment kan man kanske kalla det. Innan jag ens klev ur sängen började det. Efter att en lång stund legat och tänkt att nu måste jag gå upp kom jag på att det måste jag inte alls.

Lana Brunells krönika

Jag trivs jättebra där jag bor i Linköping. Superbra.

Sven Werströms krönika

Den här krönikan ska handla om civilkurage. Enligt Wikipedia betyder civilkurage att ha mod att stå för sin mening även när det innebär en personlig risk.

Uffe Olssons krönika

Jag hann med lite drygt ett år med mellanölen. Så här med facit i hand så inser jag att det naturligtvis inte var nåt bra, nej långt därifrån, men ändå, när jag tänker tillbaka på den tiden, från våren 1976 till och med juni 1977, så slås jag både av den osannolika uppfinningsrikedom vi hade när det gällde att få ut de där burkarna.

Krönika av Hannah Gruffman

Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Alla sova i enslig gård, djupt under midnattstimma. Snön lyser vit på taken, endast 12 000 jägare är vakna och ger sig iväg ut i nattens sista mörka timme.

Liv Hanells krönika

Att göra bort sig är något av det mänskligaste man kan göra. Ändå är det extremt ångestladdat. Vad har man sagt? Gjort? Vilka såg? Vad tycker de/han/hon om mig nu? Känslan av att hela ens värld kanske rasar.

Christer Öjrings krönika

För ett år sedan inledde jag julkrönikan med dessa ord som jag vill förmedla igen:

 Sven Wernströms krönika

Vad är egentligen socialdemokrati?

Setareh Yousefis krönika

Det pågår en attack mot världens unga tjejer och flickor. En hård attack i form av en beskyddande, vacker, glittrig man. Något som en hel del av världens unga tjejer inte ens är medvetna om att det sker.

Åsa Hanells krönika

Funderar på hur det kommer sig att folk är så vansinnigt förtjusta i reality/påhittade/såpor med utröstningsmoment? Det började med Robinson och sen bara översköljdes vi av Big Brother, Paradise Hotell, Bonde söker fru, Den rätte för Rosing, Idol, Ensam mamma söker och en miljon andra program som lockar ner oss i tv-sofforna vecka ut och vecka in, år ut och år in.