Henrikson berättar om hur Skoglund om måndagsmorgonen gick ner till stationen i Doverstorp för att ta smalspårsbanan till Norrköping för vidare befordran till riksdagen i Stockholm. Där hade han ofta sällskap med Fridolf Thapper, inflytelserik riksdagsledamot för Socialdemokraterna och med sin kusin Karl Andersson som satt i riksdagen för dåvarande Bondeförbundet
Martin Skoglund från Doverstorp valdes till riksdagsledamot för dåvarande Högerpartiet redan 1928. Han blev kvar på Helgeandsholmen i 32 år. Han prydde sin bana med många tunga uppdrag i riksdag, landsting och kommun. Vid två, eller möjligen tre tillfällen fick Skoglund tillfrågad om att ställa upp som partiledare för Högern. Men han tackade nej.
Martin Skoglund förkroppsligar det svenska folkstyret som det tog sig ut förr i tiden. Gunnar Henrikson citerar ur en intervju med Skoglund från Norrköpings Tidningar 1944. "Martin Skoglund i Doverstorp är en prima representant för bönderna i riksdagen. Han kan lyssna, han kan tala och han kan tiga, när det behövs."
En representativ demokrati som vår bygger på att ledamöterna är just representanter för de valkretsar de kommer ifrån.
När en fråga behandlas i riksdagen ska ledamöterna - likt Skoglund - ställa sig frågan om det föreslagna "är bra för Doverstorp?"
Gunnar Henrikson var tidigare i livet chefredaktör på Norrköpings Tidningar. De kapitel i hans bok som berör Martin Skoglunds tid som styrelseordförande i NT är därför särskilt initierade och intressanta. Henrikson samarbetade nära med Skoglund i den ganska kontroversiella frågan om sammanslagningen av de två högertidningarna Norrköpings Tidningar och Östergötlands Dagblad i slutet av 1950-talet.
I ett förord till boken skriver Per Unckel - tidigare Moderat riksdagsledamot från just Finspång; numera landshövding i Stockholm - om de under åren mer eller mindre tydliga relationerna mellan Högerpartiet/Moderaterna och NT. Längre tillbaks i tiden var det vanligt att riksdagspolitiker också ledde tidningar i sina valkretsar.
Martin Skoglund tycks ha hanterat gränsdragningsproblemen mellan partipolitik och nyhetstidning på ett klokt och begåvat sätt. Ledarsidan var Höger. Men resten av tidningen skulle vara för alla.
Gunnar Henrikson har skrivit en mycket intressant bok om en jordnära, skicklig och stundom slagfärdig politiker. Finspångs näringsrika mylla borde kunna dra upp nya generationer riksdagsledamöter som i Skoglunds anda förstod att vara representanter för sin bygd.