Sjödin-Hartman har däremot en helt annan utsiktspunkt än vad trojkan
Reinfeldt-Borg-Schlingmann har.
Boken berättar om Johanna och Försäkringskassan - eller varför halverade sjuktal inte betyder att hälften av ansökningarna ska i papperskorgen.
Den berättar om Emma och våldet - eller varför vi måste utrota lönediskrimineringen till 2015.
Författarna skriver om varför vi ska ersätta piller med god mat och mänsklig värme.
"Det krävs en perspektivförskjutning i socialdemokraternas förnyelsearbete. Vi måste stå upp för den lilla människan. Vi måste se bristerna i samhället med öppna ögon om vi förväntar oss människors förtroende på nytt", skriver de.
Den skarpa samhällskritiken betyder inte att författarna tror att lösningarna på problemen finns någon annan stans än i arbetarrörelsen själv, trots kritiken.
"Vi måste våga ifrågasätta det samhälle vi själva har skapat. Samhället blir aldrig färdigt".
Vem bryr sig?, är en tankeställare och en väckarklocka. Den känns i magen och samvetet. Har vi inte alldeles för lätt att glömma vad allt handlar om: Solidariteten?
Boken är kryddad med tänkvärda dikter av
Erik Sjödin, Annas farfar.
Det är sorgligt att Anna Sjödin försvann så brutalt från den politiska scenen. Hon hade behövts i politikens centrum idag. Hoppas den här boken innebär ett slags återkomst.
Hur det gick till när hon utsattes för medias hat och rättsväsendets haveri beskrivs av Thomas Hartman i ett av kapitlen i boken.