Spretiga förvÀntningar pÄ ny kulturutredning
Den 12 februari ska Kulturutredningen vara klar. FörvÀntningarna Àr enorma, visar en rundringning till de kulturarbetare som suttit med i utredningens referensgrupper. Men mer Àn hÀlften tror att utredningen fÄr svÄrt att pÄverka politiken.
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth vill inte sĂ€ga nĂ„got direkt om Ăstgötateaterns problem. Men tror helhjĂ€rtat pĂ„ kulturens framtid. Foto: Niclas Sandberg
Foto: Sandberg Niclas
Helt sÀkert kommer utredningen ta upp frÄgan om hur regionerna kan ta större ansvar för hur kulturanslagen ska disponeras - en tanke som Kulturutredningen redan luftat offentligt. Sture Carlsson, förbundsdirektör Svensk scenkonst, Àr kritisk till portföljtanken, att landstingen ska fÄ en pÄse statliga pengar att sjÀlva fördela till regionens kulturinstitutioner och utövare.- Om det innebÀr att man bara Àndrar administrationen tror jag att det hÀr Àr ett slag i luften som kommer föda mycket besvikelse. Det kan fungera, men dÄ mÄste mer pengar lÀggas i portföljerna, sÀger han.Ekonomiska ramar
TT Spektra har talat med ett tjugotal personer som suttit i Kulturutredningens referensgrupper - kulturarbetare, chefer och skribenter frĂ„n samtliga konstomrĂ„den. NĂ€r visionerna fĂ„r fritt spelrum Ă€r idĂ©erna mĂ„nga och önskelistan lĂ„ng. En stor internationell kulturfestival i Stockholm, Ă la Edinburgh, ett nytt operahus, nytt formmuseum - visst finns behovet, men inga större ekonomiska ramar. PĂ„ den punkten har regeringen varit tydlig i sina direktiv.ĂndĂ„ Ă€r det inte storsatsning pĂ„ museer eller opera som har varit viktigast för deltagarna i utredningens diskussionsgrupper. Behovet av att lyfta fram och prata om kulturens vĂ€rden visar sig vara omĂ€ttligt, de allra flesta ser en levande diskussion som utredningens absolut viktigaste mĂ„l och vill lyfta fram kulturen som en demokratifrĂ„ga.MĂ„nga vill att kulturministern ska ha en mer central position i regeringen. Det skulle kunna ge status Ă€ven i andra politikomrĂ„den, och indirekt vara en vĂ€g till bĂ€ttre finansiering.Statens organisation
En farhÄga Àr att utredningen Àr alltför inriktad pÄ statens organisation.- Det har varit jÀttebra med seriösa diskussioner, det Àr kultur för mig, samtal. Och det har uppstÄtt en alternativ utredning, det Àr Kulturutredningen som har lett till det och precis det Àr ju syftet, sÀger konstkritikern Ingela Lind och syftar pÄ Skuggutredningen.Möjligen Àr förvÀntningarna för högt stÀllda. Det Àr trots allt bara en utredning, som flera av referensgruppernas deltagare konstaterar - dessutom utan möjlighet att pÄverka lagstiftning eftersom den inte Àr parlamentarisk.Höga förhoppningar
- FörvĂ€ntningarna Ă€r inte för höga, men förhoppningarna... Risken finns att man inte vĂ„gar röra det befintliga, vi fĂ„r se hur mycket mod regeringen har, sĂ€ger Johan Bengt-PĂ„hlsson, före detta kulturrĂ„d i Berlin.Den 12 februari ska den fĂ€rdiga utredningen presenteras, ett och ett halvt Ă„r efter att den tillsattes. DĂ„ tar en remissrunda vid, som omfattar ett stort antal institutioner och kulturutövare. Ăven om kulturdepartementet samtidigt börjar fila pĂ„ en proposition lĂ€r kulturministern inte kunna lĂ€gga fram den förrĂ€n tidigast i mitten av nĂ€sta Ă„r.- Jag tror inte den hĂ€r kulturutredningen kommer att innehĂ„lla nĂ„gra stora visionĂ€ra linjer, som 1974 Ă„rs utredning - att nu stöper vi om hela kulturens fĂ€lt. Snarare blir det lite punktĂ„tgĂ€rder hĂ€r och dĂ€r. Hela kulturfĂ€ltet Ă€r inne i en period av stora förĂ€ndringar, omstĂ€llningar som har med upphovsrĂ€ttsfrĂ„gor och digital distribution att göra. I det lĂ€get Ă€r det svĂ„rt att nagla fast en kulturpolitik som ska gĂ€lla i tvĂ„ decennier, sĂ€ger Oivvio Polite, frilansjournalist.- Jag har undrat vad borgarna vill med den hĂ€r utredningen och varför man har tillsatt sĂ„ mycket vĂ€nsterfolk i referensgrupperna. Kanske Ă€r det ett sĂ€tt att vinna legitimitet i kultursfĂ€ren som Ă€r ganska vĂ€nsterorienterad. De behöver den legitimiteten, men frĂ„gan Ă€r om diskussionerna verkligen kommer prĂ€gla de konkreta utredningsförslagen.