Uttrycken spretar förstås när tio serietecknares alster samlas i ett och samma rum. Väggarna täcks bland annat av abstrakta humorserier, bilder med collageteknik och surrealistiska rutor.

- Det är sjukt kul att vara med, att träffa andra och inspireras av det som de gör, säger Marcus Pettersson.

Artikelbild

| Marcus Petterssons serie Mannen som inte vil äta fisk.

Han bor i Norrköping, är självlärd och försöker nu etablera sig som illustratör och grafisk designer.

- Det svåra är att ha självdisciplin. Att sätta sig ner och faktiskt arbeta, sedan är det förstås en tuff bransch. Men det är fruktansvärt roligt.

Marcus Pettersson bidrar med en skruvad serie Mannen som inte vill äta fisk - och anledningen till den iställningen visar sig vara en rädsla att själv förvandlas till en fisk.

- Jag är väl en rättså typisk svensk tecknare. Svenska serier utgår ofta från vardagen men är mörka, satiriska, abstrakta och lite surrealistiska. Till skillnad från amerikanska serier som är mer actionfyllda berättelser.

Artikelbild

| I tretton års tid har Fia Mattsson arbetat med en medeltidsinspirerad serie med arbetsnamnet Legenden om Nordlingen. Hon visar upp smakprov på utställningen Paint It Black som pågår under seriefestivalens tre dagar.

Festivalens övergripande tema är novembermörker, därför var rummet på Dynamo lämpligt - en riktig black box med korpsvarta väggar.

Temat passade också många av tecknarna, bland andra Rikard Lind. Fantasifoster som monster och troll är återkommande i hans naivistiska motivvärld.

Artikelbild

| "Festivalen är ett bra initiativ. Den behövs i Norrköping" säger Rikard Lind som tecknar mycket "på hobbynivå". Han såg fram emot att gå på uttdelningen av EWK-priset och se Tim Burton-film senare under fredagen.

Fia Mattsson inspireras av medeltiden, sagor och dataspelet Zelda i sitt serietecknande. Bilden av den mörka medeltiden må ha nyanserats av moderna historiker men klassiska sagor innehåller förstås ett växelspel av ljus och mörker. Det gör även Fia Mattssons pocketroman, Legenden om Nordlingen som sysselsatt henne i tretton års tid.

- Jag skriver om det jag själv vill läsa om. Det är en klassisk saga med romantik, tragik och våld. Den tar upp hela min fritid. Jag kommer väl vara klar när jag närmar min pension.., säger hon med ett leende.

Teckningarna har driv och ger intryck av filmisk bildberättelse.

- Jag har läst animation på Gotlands högskola och det märks i kompositionen i mina serier. Det är lite som en storyboard med filmrutor.

Fia Mattsson håller kurser på Gredelin konstnärshandel och under festivalen håller hon en work shop i skissteknik.

Under helgen kommer utställningen att växa. Tecknarna turas om att skapa en gemensam stafettserie, där varje tecknare bestämmer vilken vändning berättelsen ska få i just deras serieruta.