De mättade färgerna, gult, rött, orange, lila, blått och grönt, glöder mot en mörk bakgrund, på nedre plan på Konstmuseet.

Lambert Werner föddes år 1900 i Stockholm. Han läste medicin i Berlin, där han kom i kontakt med konstnärer som Paul Klee och Kandinsky. Han övergav medicinen och ägnade sig under resten av sitt liv åt konst, fram till sin död i Stockholm 1983.

Hans säregna bildspråk tillhör ingen självklar konsthistorisk kategori, utan rör sig mellan surrealism och abstrakt expressionism.

Artikelbild

| 1974. "A la grecque".

– Modernist, är intendent Martin Sundbergs försök att ringa in Lambert Werners konstnärskap.

Svårigheten att inordna Werners verk i någon ism kanske kan förklara att han inte uppmärksammats mer.

– Lambert Werner är en konstnär som fallit i glömska. Det är inte många som känner till honom, säger Martin Sundberg.

Att Konstmuseet nu visar 35 av hans verk är tack vare att Lambert Werners 90-årige systerson Bo Werner vände sig till museet och frågade museet ville ta emot en donation. Då man inte visste så mycket om konstnären ville man på museet först lära känna hans verk.

Artikelbild

| 1970. "Halshuggning/Décapitation".

Martin Sundberg åkte till Stockholm och fann ett konstnärskap som var så spännande att beslutet blev att börja med en utställning och därefter se vad som blir kvar på museet.

Martin Sundberg talar om en mångbottnad bildvärld, med melankoli och allvar, men också humor. Teman i Werners verk är resor, religion, konsthistoria, mytologi, sexualitet och filosofi.

Artikelbild

| 1978. "Retournon à la nature".

– Mycket som visas här är sena verk, från 60- och 70-talen. Då kanske han inte passade in i det politiska 70-talet, säger Martin Sundberg som ändå beskriver Werner som en politisk konstnär, grundat mer i det personliga än i propagandapolitik.

Werner arbetar fram sina bilder ur mörka bakgrunder. Alla verk är i blandteknik, med gouache som grund. Werner arbetar också i tempera, och det finns även inslag av collage: små påklistrade föremål som musslor, pärlor och stenar.

Här finns titlar som "Halshuggning", "Vid muren, Berlin", "Den heliga familjen elektrifierad", "De utmätta stegen", "Au secours" och "Siamesiska clowner".

I "Korsfästelse" framträder en flundra mot den röda bakgrunden.

Utställningen, som pågår fram till den 28 januari, öppnar i kväll, onsdag. Ett nytt grepp av Konstmuseet som annars brukar ha invigning av utställningar på lördagar.

Konstmuseet arbetar parallellt med förberedelser för en utställning med verk av en annan bortglömd konstnär: Greta Knutson-Tzara, som gifte sig med Tristan Tzara, avantgardepoeten som var med och grundade dadaismen. Hon dog 1983 i Paris.