– Här visar jag tuschmålningar, målningar på papper. Jag vill att utställningen ska upplevas som en helhet, säger Dan Wirén, som är född 1951 och bosatt i Stockholm.

I separatutställningen på Konstforum ingår olika arrangemang och installationer, och mindre objekt som har koppling till Wiréns arbetsprocess.

– Tusch ligger nära skrivandet, så det blir som någon sorts flöde av bilder som också innehåller någon form av berättelse, säger Dan Wirén.

Artikelbild

| Vernissage. Dan Wirén visar tuschmålningar och installationer på Konstforum. Vernissage är det i dag.

– Här är ett verk som jag kallar "Psalmodikum", säger han och visar på dels flera tuschmålningar av fartyg med siffror på seglen och dels ett enkelt träinstrument som man förr använde vid psalmsång när man inte hade råd med orgel.

Siffrorna på fartygens segel kommer sig av de ålderdomligt utformade psalmnumren i kyrkorna. Och fartygen har inspirerats av de votivskepp man kan se hänga i kyrkor.

– Psalmsång är ofta lite släpig, en berättelselinje som är ganska enkel att följa. Själva rörelsen fascinerar mig, ungefär som en båt som seglar fram, ett skepp.

På frågan om det finns ett tema i utställningen svarar han lite undanglidande att:

Artikelbild

| "Votivskepp". Svävande i luften.

– Jag är ganska säker på att det finns ett snigelspår. När en snigel rör sig är det i ögonblicket svårt att känna riktning och energi, även om det finns där.

Dan Wirén berättar att han är väldigt intresserad av olika typer av material, materialets innebörd, och säger att när man målar med tusch så är det faktiskt med sot man målar, något som är bränt, något som har koppling till eld och vatten.

– Sådana saker är viktiga för mig när jag jobbar. Och beröring kontra seende.

Han talar om att utgå från ett känselminne, som att när han målar en väg utgår han från hur det kändes att gå på vägen.

I en del av utställningen ligger stenar, klädda i vitt rispapper, på rad på en hylla. Wirén plockar ofta upp stenar när han tänker på en viss person eller en händelse. Ovanför hänger målningar av en stig i skogen. Och bredvid står en käpp av järn, en avgjutning av en bambukäpp från Kina.

Käppen representerar gående. Men också att Moses knackade på stenar med en käpp varpå det kom ut vatten. Och någon gång förvandlades en käpp till en orm, säger Wirén.

Käppen kan också associeras med den gode herden – men också med våldet.

– Den är laddad med innebörd, suggestiv, som objekt.

Utställningen, som pågår till den 24 september, har vernissage i dag.