filmkrönika I november när #metoo-kampanjen hade tagit fart ordentligt skrev jag om förändringarnas våg som på något märkligt sätt inte påverkat två av de mest kända förövarna, Woody Allen och Roman Polanski. Att Kevin Spacey och Louis CK fick kritik och påverkades verkade rimligt. Att personer som anklagas för grövre handlingar kunde fortsätta njuta av uppskattning föreföll sig märkligt. Det verkade som om Hollywood bara engagerade sig i de nyheter och personer som fick uppmärksamhet. Att kritisera Kevin Spacey gav opportunistiska pluspoäng men när skådespelare efter skådespelare ställde upp för Woody Allen verkade ingen riktigt bry sig i filmens huvudstad.

Men till slut verkar det röra sig i de vattnen också. Kanske för att tillräckligt många påpekat absurditeten i att de gjort skillnad på folk och folk. Dylan Farrow, som anklagat sin far Woody Allen för att han förgripit sig på henne när hon var barn, tog återigen sig fram i rampljuset för att berätta om det som drabbat henne. Även hon ifrågasatte varför Allen kommer undan när andra ställs till svars. Plötsligt börjat diverse olika ifrågasätta sig själva. Rebecca Hall som spelade i ”Vicky Christina Barcelona” säger att hon ångrar att hon spelade i regissörens film och kommer inte att göra det igen. Men hon har även spelat i en av hans kommande filmer, ”A Rainy Day In New York”. Hon har offentliggjort att hon donerar sin lön från filmen till satsningen ”Time’s Up” som arbetar för kvinnors rättigheter. Colin Firth som spelade i ”Magic In The Moonlight”, en katastrofalt gubbsjuk film om ett förhållande mellan karaktärer spelade av honom och Emma Stone. Även han säger kort att han inte tänker spela i någon Woody Allen-film igen. Nya stjärnskottet Timothée Chalamet, senast känd från ”Call Me By Your Name”, har också en roll i ”A Rainy Day In New York”. Kort efter Rebecca Halls uttalande valde även han att donera sin lön till ”Time’s Up”. Greta Gerwig och Mira Sorvino har bett om ursäkt för sina tidigare insatser i Allen-filmer. Ingen i Hollywood höjde rösten om Allen när #metoo bröt ut alltså, när ifrågasättanden från andra hördes gick det inte att ignorera till slut. Ingen tog avstånd innan #metoo heller, varken kvinnor eller män. Tänkte de inte efter eller var de opportunister som endast agerar när de kan drabbas negativt personligen?

Här dyker den eviga frågan upp…om du agerar rätt men av fel orsaker, vad är värdet i din handling? Om du hjälper behövande för att du vill framstå som en god människa, är det fel? Resultatet är densamma. Allmänt råder en irritation över Hollywood-stjärnornas sena uppvaknande. Ska vi istället fokusera på bättre sent än aldrig? Woody Allen har aldrig riktigt visat ånger. Rättegångsförfarandet kring hans förgripelser på dottern lades ner i syfte att beskydda barnet. Som vuxen kvinna har Farrow skrivit öppet brev och uttalat sig i media om vad fadern gjorde. Oavsett den cynism som eventuellt drabbat opportunistiska skådespelare är det dags att Allen ifrågasätts.