"Göms min identitet bakom ett alias kan jag skippa allt pretentiöst nonsens"

Log Lady är inte mitt riktiga namn, men hur ska man som ryggradslös ynkrygg kunna smutskasta människor, företeelser, saker, eller alla oanständigheter som går en på nerverna, om inte med ett alias? Då borde det även påpekas att mina nerver är långt ifrån känsliga.

 

Jag skulle kunna stå för min sak, mina åsikter, spekulationer och tankar, fast det är inte riktigt min stil. Det är en avgörande princip, men den är verkligen inte min. Dessutom så finns det så många moraler och principer att man går ju helt på snurr av dom. Och i vilket fall: Hur roliga är de egentligen?

 

Man skulle kunna säga att det hela började med den fruktade "gyllene" regeln i lågstadiet: Alla får vara med. Efter den så gick det bara utför. Från den gyllene regeln, till oskrivna regler, moraler och principer. Jag har klarat mig undan från denna hjärntvätt och tänker därför inte stå för min sak. Vad ska folk annars tro om mig om de fick veta vem jag är? Det skulle ju rentav kunna bli pinsamt om någon konfronterade mig, som om jag skulle kunna stå till svars. Nej, det skulle vara för mycket begärt.

 


Genom att gömma
min identitet bakom ett alias kan jag skippa allt pretentiöst nonsens, vara rakt på sak och inte tänka på något annat än: Vad skulle Jesus inte göra? Där har ni min moral, eller antimoral om ni vill? Känns det inte lite som ett fall för familjen Camden i 7th Heaven? Där pratar vi seriös hjärntvättning.

 

Gruppen av människor som tar sig själva på allvar är skräckinjagande stor. Inskränkta individer som tycker sig vara märkvärdiga på grund av sin åsiktskollektion. Fast i sitt infantila tillstånd och i tron om att de är bekväma med sig själva så länge de är uppblåsta nog att skylta med sina åsikter. Värdelöst slöseri på energi, säger jag; Log Lady. Tänk bara: vad skulle Jesus inte göra?

 

 

Det har varit en lång, hård resa som lett mig till denna insikt. Ett stopp på vägen var bl.a. den där dagen då jag fortfarande var i Galaxenskolans våld och jag tidigare fått gatukritor som jag tagit med till skolan. Omedveten och naiv som jag var, skrev jag under lunchrasten slagord över hela skolgårdens asfalt. Det var inte något som uppskattades av min lärare och jag fick under nästa lektion gå ut i spöregnet och skrubba bort varenda ord med en diskborste. Men ack, vilket steg i rätt riktning!

 

Det bör dessutom tilläggas att ännu en anledning för mitt alias är att jag inte vill dra ner vårt fina familjenamn i skiten. Inte ska jag förstöra vår extraordinära familjära genom att ta vårt namn med mig ner i avgrunden.

 

Nyligen så har vår höga status hamnat lite i en svacka då min far fick genomlida en traumatiserande prostataundersökning och fått pinas nog för resten av livet. Vi slöt en tystnadspakt och innan han återvände till skammens mörker så gav jag honom löftet att inte smutsa ner vårt namn ytterligare.

 

Jag är Log Lady och jag frågar nu mitt vedträ: Vad skulle Jesus inte göra? En prostataundersökning?
 
Annons