Anna Svensson, 44, är ursprungligen från Valdemarsvik. Hon bor och arbetar på Söder i Stockholm. Hon har utbildat sig på Konsthögskolan i Stockholm, där hon gick ut 2002.

På väg in i utställningen, som har vernissage i dag, lördag, möter besökaren verket "Sunset", halva bubblor ut från väggen. Materialet är vinylfärg på akrylglas.

– Det är en slags gigantisk relief, säger Anna Svensson och benämner den även som både måleri och installation.

Artikelbild

| "Sunset". Anna Svensson på Konstforum.

– Ljuset är ganska centralt när jag målar, och även undersökandet av att se vad som händer när man målar på tredimensionella objekt. Så är det med mina skulpturer, det är bemålade skulpturer. Mycket mönster och starka färger.

Lite psykdeliskt?

– Ja, det är väldigt hysteriskt uppdrivet, det är medvetet.

Anna Svensson arbetar mycket med fransk vinylfärg, en matt och pigmenttät färg som inte reflekterar ljuset. I och med att hon, som hon säger, jobbar med ett hysteriskt uttryck, och mycket med konstraster, motsättningar i färgen, är det viktigt för henne att ytan blir stum.

Artikelbild

| "Sprout". Skulptur.

Hon lägger hela tiden till information i sina målningar, som i triptyken "Sunny Afternoon", akrylfärg och vinylfärg på bomullspapper. Tittar man närmare på mittenmålningen, som vid en första anblick påminner om en kurbitsmålning, kan man se symboler för radioaktivitet, och fallosar som sprutar neongrön sats i fyra riktningar.

Kärnvapenkrig, kärnkraftsolyckan i Fukushima och naturförstöring fanns med i Anna Svenssons tankar när hon målade den, men hon ser inte triptyken som som en direkt kommentar till kärnenergi.

Artikelbild

| "Transformer". Måleriet kommer ut från väggen.

När hon målade mittenmålningen tittade hon mycket på blommors uppbyggnad, deras grundstruktur. Symbolerna i målningen växte fram efter hand, då det tog lång tid att bygga upp målningen och forma berättelsen, säger hon. Den lugnare och mörkare mittenmålningen flankeras av två färg- och formexplosioner.

I skulpturen "Lick my legs", med lila hårda utväxter från en rund kropp, som en sjömina eller en molekyl, möter det organiska det hårda och mer exakta. Igen en variant av grundtemat motsättningar, mellan det manliga och det kvinnliga, det vackra och något stötande som gör att man backar.

Anna Svensson har de senaste tio åren arbetat med offentliga gestaltningsuppdrag, glasfiberskulpturer, senast i somras vid en skola i Varberg.