Tre skrifter har påverkat och utformat USA mer än några andra: Självständighetsförklaringen och konstitutionen. Om självständighetsförklaringen är USA: s antagningsbesked är konstitutionen landets examensbevis. Trots självbilden om motsatsen läser de flesta amerikaner dessa båda texter som Fan läser den tredje, Bibeln – åt helvete.
Få amerikaner har läst konstitutionen, färre förstår den och endast ett fåtal kan uttala sig kompetent om dess bakgrund, innehåll, tolkning och tillämpning. Men det hindrar ingen från att uttala sig tvärsäkert om dess roll i amerikansk politik och juridik. Två av USA: s mest polariserande politiska frågor är rätten till vapen och abort. Båda sidor åberopar konstitutionen, men landar helt olika om vad som gäller. Varför då? Ett mycket förenklat svar är att konstitutionella experter delas in i tre olika grupper beroende på deras tolkning: Originalister tolkar texten från 1700-talets syn. Textualister tolkar den enbart semantiskt. Den tredje gruppen tolkar efter dagens kontext.
Abort i vår mening fanns inte när konstitutionen antogs 1787. Att ladda en dåtida bössa med ett skott tog en minut för lekmannen. Idag kan ett lagligt civilt vapen med ”bump stock” skjuta 800 skott under samma minut. Grundlagsfäderna tänkte knappast på sådana vapen när andra författningstillägget skrevs som ger alla amerikaner rätt till vapen. Synen på reproduktiv hälsa var också en annan när aborter tilläts 1973 och förbjöds förra året. Men konstitutionella fundamentalister bryr sig inte då deras tolkning bortser från dagens sammanhang. De bottnar antingen i dåtiden eller vad som bokstavligen sägs i texten. Hur USA har utvecklats fram till idag är irrelevant då texten inte uttryckligen nämner aborter eller automatkarbiner.
Konstitutionens längd är 4 543 ord, vilket motsvarar åtta krönikor som denna. Det är inte mycket för en text som har reglerat allt för den dryga halvmiljard amerikaner som har funnits sedan USA bildades. Texten är baserad på upplysningstidens stora tänkare som Montesquieu, Locke och Hume. Även Magna Carta inspirerade de tre huvudsakliga författarna Madison, Hamilton och Jay. Sedan tillkomsten har konstitutionen kritiserats hårt från alla håll, vilket knappast förvånar. Som alla viktiga dokument är den resultatet av otaliga revisioner, svåra kompromisser och medveten vaghet för att ens kunna antas som det nyfödda landets grundlag.
Däri ligger både dess storhet och svaghet. När USA: s högsta domstol tolkar konstitutionen via domslut får de direkt halva landet emot sig. Förlorarna lovar och svär att de ska göra egna tillägg till konstitutionen, men det är mest snack; konstitutionella tillägg är mycket svåra att få igenom, särskilt i dagens polariserade klimat. Ett tillägg måste godkännas med 2/3 majoritet i Kongressen och likadant i minst 34 delstatsparlament. Historiskt har endast 27 tillägg antagits där det senaste skedde 1992 och tog 203 år att få igenom. Idag, när det är omöjligt att nå politisk enighet om kopplingen mellan jul och tomten, är sannolikheten för nya tillägg noll.
Men det hindrar inte alla sidor från att kampanja och samla in pengar, vilket fungerar; de flesta väljare förstår inte skillnaden mellan konstitutionen, Bibeln och Twitter/X. Ändå hänvisar många till konstitutionen utan att veta vad de talar om – precis som med Bibeln. Att tänka fritt är stort. Att tänka rätt är större. USA: s konstitution är både ett hinder såväl som en möjlighet för båda dessa tankar.
