Vi hoppas att Svenska kyrkan hör vår bön om Fältefallet

Det är i våra ögon helt ofattbart att kyrkan inte kunde lämna denna lilla torplämning ifred när man har så mycket egen skog däromkring att bruka. Vi antar att denna torpmiljö faller under god och vedertagen hänsyn till kulturhistoriska lämningar enligt Skogsvårdslagen?

Här ser vi bilder av en förfallen skog som med ord berörs i dagens debattartikel från Curt Andersson och John Petersen.

Här ser vi bilder av en förfallen skog som med ord berörs i dagens debattartikel från Curt Andersson och John Petersen.

Foto: Privat

Debatt2023-08-18 09:55
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Först en eloge till Finspångs församling för en fin skötsel av Hällestads kyrkogårdsmiljö, där ständigt arbete bland annat med handkraft pågår med yttre underhåll och städning och mycket mera vilket ger en fin minnesplats.

Men Kyrkan, Linköpings stift finns också här i skogen intill Grytgöl med en prästlönetillgång Grytgöl 2:59 som köptes 1996, då kallad för den fina Strömberg-skogen med sitt kulturinnehåll, där det nu ser annorlunda ut. 

1982 startade i Grytgöl en cirkel i ABF:s regi ”Stiga vi mot ljuset” som satte en del av Grytgöls brukshistorik på pränt via forskning av en grupp intresserade härboende under ledning av Östen Pettersson och sedan Lennart Samuelsson. Man fortsatte med en torpinventering och dess bebyggare här i omgivningarna. Cirkeln letade fram gamla torp och smågårdar ofta i ruiner, röjde och skyltmarkerade som skydd för objektets lämningar med historia om tidigare boende. 

Så även s.k. Fältefallet invid Folkströmsvägen på kyrkans mark, utmärkt på häradsekonomiska kartan från 1868-77 som förpantning. Enligt torpinventeringen var första mantalsskrivna här dagkarlen Anders Nilsson med familj 1836, sedan kom arbetaren Karl Rikard Fäldt med familj dit 1900-1907 därav i folkmun kallat för Fältefallet. De sista boende blev Ernst Frithiof Eriksson med stor familj till omkring 1910 då Fältefallet blev öde och huset revs.

Efter torpinventeringen skyltades Fältefallet år 2000 av ABF, nu är det dock illa drabbat av kyrkans skogsbruk utan synlig tanke på befogad varsamhet. Själva bostadslämningen på en kulle med skylt och kulturstubbar har påverkats av grävmaskin, rotvältor har tagits bort och lämnat stora djupa sår som borde ha snyggats till, och omgivande ytor på den lilla tomten har körts sönder samt luckrats upp med plantering som följd. 

Det är i våra ögon helt ofattbart att kyrkan inte kunde lämna denna lilla torplämning ifred när man har så mycket egen skog däromkring att bruka. Vi antar att denna torpmiljö faller under god och vedertagen hänsyn till kulturhistoriska lämningar enligt Skogsvårdslagen? Och vi utgår från att Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och inte minst den lokala Naturskyddsföreningens åsikter och åtgärder gäller när dylikt sker? 

Besökare till Folkströms fina kyrka och dess numera vårdade gamla kyrkogård kan se Fältefallets tillstånd cirka 1 kilometer från Grytgöl till vänster intill Folkströmsvägen.

Enligt kyrkoordningen fastslås att skogen skall skötas i enlighet med kyrkans värderingar. Att Natur- och kulturmiljövårdens intressen särskilt ska beaktas och att ta hänsyn till natur-och kulturmiljö och människor är därför självklart vid skogliga åtgärder likt de som Svenska kyrkan har ägnat sig åt vid Fältefallet. Att det förhåller sig på det viset utläser vi av kyrkans omfattande policy för skogsskötsel och miljö vilket väl fortfarande gäller.

Utöver ovanstående kan noteras att Sveaskog nu börjar röra på sig här i sina nyinköpta skogar kring Västergården och Källbäcken. En god början är deras skyddande snittsling av natur-och kulturmiljöer, hoppas det också efterlevs, vilket tydligen inte alltid sker. Detta som vi anfört här ovan är en liten del av en mer omfattande beskrivning av tillståndet i naturen på Grytgöl 2:59 och kyrkans närvaro därvid.