Folkomröstningen om kärnkraft hölls 1980. Då fanns 6 kärnreaktorer i drift, 4 var klara för start och 2 var under byggnad. Valet stod mellan att alla skulle avvecklas inom tio år eller om alla 12 först skulle bygga färdigt och avvecklas till 2010.
Linje 1 och 2 vann, men 1983 togs det första stora svenska vindkraftverket i drift. På Gotland, närmare bestämt Näsudden. Matilda med moderniseringen Matilda II slog världsrekord i vindkraftel. Revs genom sprängning 5 juni 2008. Allt material återvanns eller deponerades.
Sen Matilda kommit i gång byggde lokala entusiaster många små verk i samma trakt. Kommunen blev landets vindkraftstätaste. Gutarna vill bygga mer, men då behövs nya kablar till fastlandet för att exportera överskottet. Tyvärr har Svenska Kraftnät fumlat med detta.
Norrköping är vindkraftsfritt, men på andra håll har vindkraften byggts ut allt mer. 2021 producerade Sverige 168 terawattimmar (TWh) el. Vattenkraften gav 43 procent, kärnkraften 31, kraftvärmen 9 och vind- och solkraft 17procent. Den andelen ökar snabbt.
Energimyndigheten har tagit fram flera framtidsscenarier. De befintliga kärnkraftverkens tekniska livslängd kan förlängas, men går oundvikligen mot sitt slut. Då behövs något nytt. IT och elbilar drar allt mer ström, men volymerna är hanterbara. Grönt stål och elektrobränslen skapar nya behov. Mellan 22 och 100 TWh helt ny el behövs för produktion av vätgas genom elektrolys. Vad göra?
Vattenkraften byggs ju inte ut. Solceller kan ge en del. Det kan gå att krama ur lite mer kraftvärme.Fusionsenergi har länge framstått som en möjlighet, men den verkar lika avlägsen som den alltid varit.
Själv hoppas jag på att det ska gå att domptera bakterier eller jästsvampar att göra vätgas från någon grön råvara, allra helst avfall. Uppsala universitet har kommit en bit på väg. Det enzym som behövs för vätgasframställning kan odlas i cyanobakterier, utvinnas och sedan användas i en industriell process. Det är långt till kommersiell tillämpning, men verkar inte omöjligt.
Ny kärnkraft: Kommer regeringens vision att accepteras lokalt då förslagen presenteras, som i skissen för Marviken utanför Norrköping? Slutförvaringen av det radioaktiva avfallet är ju olöst. Ny kärnkraft kräver subventioner att betalas av skattebetalarna eller elanvändarna. Hur det än blir så blir det inte ny kärnkraft i tillnärmelsevis behövlig omfattning under de närmaste 15 - 20 åren.
Utöver att vindkraftverken syns och hörs finns också en oro för att skattebetalarna ska behöva betala för att avveckla gamla vindkraftverk. Men det ansvaret ligger på verksamhetsutövaren och regleras i tillståndet. Denne ska sätta in erforderliga medel på ett låst konto, alternativt ha en bankgaranti eller ett försäkringsbolag som går i borgen. Premierna måste betalas, annars stoppas driften medan garantierna gäller.
Små vindkraftverk ger ingen ström vid vindstilla. Högt upp, dit de nya stora verken når, rör sig luften nästan alltid. Det blir viss produktion. Att göra vätgas passar bra ihop med vindkraften. Vätgas går ju att lagra inför de timmar och dagar det kan vara fråga om.
Många av vindkraftens pionjärer såg sin teknik som ett mellansteg, något som kunde ge ström tills tekniken kommit på något bättre än kärnkraft och vindkraft. En bra attityd tycker jag.
Mottot för linje 2 i folkomröstningen om kärnkraft var "Avveckla kärnkraften, men med förnuft". Återanvänd det greppet! Avveckla vindkraften, men med förnuft!
