Barn som växer upp med vuxna som dricker för mycket påverkas av det varje dag, året om och under lång tid – inte bara under de stora helger vi just passerat. Forskning visar att 1 av 5 barn i Sverige har haft minst en förälder med alkoholproblem under sin uppväxt.
Att växa upp med vuxna som dricker för mycket får konsekvenser både på kort och lång sikt, men långt ifrån alla barn får tillgång till stöd och hjälp trots att de har rätt till det. Det visar en ny rapport från Bris, som bygger på över 4000 kontakter med barn om föräldrars alkoholproblem, samt aktuell forskning.
I rapporten ”Var det mitt ansvar?”, om hur barns vardag, relationer och hälsa påverkas när vuxna dricker för mycket, framgår det tydligt att barns hela liv påverkas. Barn berättar för Bris att de drar ett stort lass i hemmet, och att de tar på sig både ett praktiskt och ett känslomässigt ansvar i förälderns ställe. Många känner sig väldigt ensamma och är ofta utlämnade att klara vardagen själva, och undrar hur andra vuxna runtomkring kan undgå att se och agera. Många beskriver också sorg och ilska över vad de upplever som svek från föräldrar, och undrar varför de inte är värda att känna sig älskade och omhändertagna.
Att som barn behöva ta ett stort känslomässigt ansvar i familjen är i sig en form av omsorgsbrist och försummelse. Det är något som barn behöver stöd och hjälp med. Konsekvenserna för barnets livssituation upphör inte automatiskt när den vuxna slutar dricka. Relationen till föräldern påverkas under lång tid, även efter att den vuxnas alkoholproblem upphört.
Trots att barn som växer upp med föräldrar som har alkoholproblem är en sårbar grupp, och har lagstadgad rätt till stöd i hälso- och sjukvårdslagen, är det mycket få av dessa barn som tar del av stödinsatser enligt statistiken. Mörkertalet är stort och de flesta barn kommer aldrig till myndigheters kännedom.
För att fler barn ska få det stöd och den hjälp de har rätt till krävs att barnets utsatthet identifieras och att vuxna agerar på det. Utöver det behöver det finnas ett tillgängligt stöd. Men tillgången till stöd och stödets utformning varierar mellan kommuner, regioner och aktörer runtom i Sverige. Endast en fjärdedel (24 procent) av barn till föräldrar som var inskrivna inom missbruks- och beroendevården erhöll stödinsatser enligt en kartläggning från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), publicerad 2014.
Det behöver finnas förutsättningar för barn att berätta om sin situation och reella möjligheter för barn att söka stöd. Det förutsätter dels att barn har kännedom om sina rättigheter och att det finns en tillåtande miljö runt barn för att barnet ska kunna berätta.
Bris ser att det behövs en ökad och mer jämlik tillgång till stöd för barn i samhället. Fler former av stöd behöver exempelvis utvecklas – i samarbete med barn med egna erfarenheter av att leva med vuxna med alkoholproblem. Det behövs också en ny syn på vad som är förebyggande insatser. Det handlar om att inte stirra sig blind på allvarligt missbruk, utan också ha ett tidigt inkluderande stöd som fångar upp vuxna i riskzonen för att utveckla ett alkoholberoende.
Både för barn och för vuxna kan det vara svårt att veta var gränsen går och när någon dricker för mycket, men det är vårt ansvar som vuxna att skaffa oss kunskap och skapa förutsättningar för att fler barn ska kunna berätta och söka stöd. Det är vuxenvärldens ansvar att agera.