Logga in
Logga ut

Widar Andersson

Widardirekt

Danska S visar väg för Löfven

WidarDirekt Attityden från danska S är mer ”socialdemokratisk” än vad de svenska essen hittills lyckats med i sin omsvängning. Där finns mycket att hämta för en pigg och reformsugen socialdemokrati.

 

Mette Frederiksen är ordförande för Socialdemokraterna i Danmark. Partiet har nyligen släppt rapporten: ”Rättfärdig och realistisk – En utlänningspolitik som samlar Danmark”. (Jag översätter ”utlänning” rakt av även om ordet har en mer rå klang på svenska. När danskarna skriver/säger ”Udlændingepolitikk” så säger de med ett ord vad vi säger med de två orden migration och integration.)

I rapportens förord ger Mette Frederiksen bakgrunderna till S omfattande förslag till ny politik.  

1. Antalet har betydelse. Danmark ska själv kunna bestämma hur många icke-västliga människor som tas emot varje år.

 2. Danmark vill hjälpa fler. Det Danmark i dag lägger på att försörja och förvalta 10 000 asylsökare  motsvarar kostnaderna för 600 000 människor i Kenyas flyktingprogram. I programmet dras linjerna upp för ett omfattande stöd till Afrika.

3. Mette Frederiksen skriver om ”Den nya frihetskampen” i Danmark; ett tioårigt program för integration byggt på att ”demokrati” alltid står över religion”, och som är en fortsättning på det välfärdsbygge som gjort Danmark till ett av världens friaste och mest generösa välfärdsländer.”

 

Partiledaren argumenterar elegant för den konservativt grundade hyggligheten som är den klassiska socialdemokratins adelsmärke: ”Man er ikke et dårligt menneske, fordi man ikke ønsker at se sit land blive grundlæggende forandret. Og man er ikke naiv, fordi man gerne vil hjælpe andre mennesker til en bedre tilværelse.”

(Tankarna går tämligen obehindrat till Katarina Barrlings banbrytande text i Kvartal.se om någonstansarna och vartsomhelstarna.)

 Mer att läsa: Nu handlar det om chans

Det riktigt speciella med rapporten från de danska Socialdemokraterna är att partiet tar tag i de stora folkvandringsfrågorna. En mycket stor majoritet av de uppskattningsvis 65 miljoner människor som är på flykt i eller utanför sina hemländer/regioner har inte asylskäl i Danmark; eller för den delen i Sverige.

Människor – inte minst från Afrika med ett stadigt stigande invånarantal –  har börjat få det så pass bra eller odåligt att de kan överväga riskerna att försöka ta sig norrut och västerut för chansen till ett bättre liv. Vilket är högst begripligt. Dessutom är det ur mänsklighetens långsiktiga perspektiv  positivt att människor söker sig till mer livskraftiga delar av planeten. Vilket erfarenheter från tidigare folkvandringar – exempelvis i samband med de stora pesterna och farsoterna i Europa – visar på.

 Mer att läsa: Därför förstår inte vänstern vad socialdemokrati är.

Folkvandringarna är dock inte oproblematiska för det ganska begränsade antalet hyggligt demokratiska och frihetliga välfärdsländer som finns i den västliga hemisfären. Att använda sig av asylrätten – en konstruktion från tiden efter andra världskriget – för att hantera folkvandringar skapar stora problem i flera olika dimensioner. Vilket Sveriges senaste decennium är ett övertydligt exempel på.

På måndagen lyssnade jag på moderatledaren Ulf Kristersson när han talade i Linköping. Han citerade gränspolisen i Skåne som sagt till honom att de folkvandrare som kommer till den svenska gränsen möts av ett ”Ja eller ett kanske men aldrig ett nej” på frågan om de får stanna.

Hundratusentals ansökningar om asyl – varav väldigt många utan grund – ska malas runt åravis i förvaltningar och domstolar medan de asylsökande ska försörjas och inlogeras under dessa långa tider. Dessutom stannar många sonika kvar i landet även sedan de fått slutligt avslag på sin ansökan. Med skuggsamhällen som resultat.

 

Tre minuter om chans istället för skydd.

Läget är likadant i Danmark; om än på lägre nivåer. Mette Frederiksen skriver:

"For mange er kommet ind i Danmark uden at blive en del af Danmark. Det presser sammenhængskraften.”

 Socialdemokraterna föreslår nu att den som söker asyl i Danmark inte ska vistas i Danmark under tiden som ansökan prövas. S vill – likt Frankrike och Tyskland redan sonderat – satsa stora resurser på att bygga upp ett säkert läger i Afrika där de asylsökande ska kunna vänta på besked under anständiga och trygga former.

De danska Socialdemokraternas ”Frihedsklamp” för en bättre integration har en del inslag som borde vara intressanta även för S i Sverige: Förbud för att använda barn som tolkar. Kommission för att se till att bidrag aldrig överskrider möjliga arbetsinkomster.

 

Det viktigaste med de danska socialdemokraternas initiativ är dock inte varje enskilt konkret förslag. En del av dem är väldigt daterat danska; vi har olika verkligheter och problemen är värre i Sverige och på en del områden – socialt omhändertagande av unga inte minst – ligger Sverige hästlängder före Danmark.

Det bästa är att de lyfter upp den tunga och svåra frågan om hur rika välfärdsländer i norr ska kunna hantera det växande trycket från folkvandringar utan att svika de egna medborgarna och utan att svika det moraliska delansvaret för världen och alla dess människor.

 

Av reaktionerna från vänster och liberalerna – DN: s ledarsida begär att Stefan Löfven ska bygga en mur mot Danmark, på kultursidan i Helsingborgs Dagblad skrivs att ”Oanständigheten firar ständigt nya triumfer”, på vänstersajten Dagens Arena talades det om ”Danmarks socialdemokratiska självmord” redan 2015 då partiet tuffade till sin invandringspolitik – att döma så väljer de delarna av den politiska offentligheten att sticka huvudet i sanden.

 

Stefan Löfven har intagit en avvaktande attityd. Det förstår jag. Men avvakta inte för länge. Moderaterna – se till exempel DN Debatt tisdagen 6 februari – är på de danska socialdemokraternas spår i de här frågorna.

Attityden från danska S är mer ”socialdemokratisk” än vad de svenska essen hittills lyckats med i sin omsvängning. Där finns mycket att hämta för en pigg och reformsugen socialdemokrati.

 

Widar Andersson

Anders Isaksson

har skrivit in sig i den svenska evigheten genom sitt mastodontprojekt om Per Albin Hansson. Men Isaksson är också påtagligt närvarande i dagens politiska verklighet. Då och då blixtrar han till med en krönika i Dagens Nyheter. I lördags skrev han en av de vassaste texter jag läst på länge. Isaksson kastar inte bara ur sig åsikter som vilken kvällspresskrönikör som helst. Han borrar sig in i frågorna och resonerar principiellt. Isakssons genomgång av den nya fastighetsskatten är förödande för regeringen och för finansminister Anders Borg. Isaksson skriver bl a så här:
"Om den gamla fastighetsskatten hade progressiva inslag så har den nya i stället en närmast övertydlig regressiv profil, en inriktning på att klämma låg- och medelinkomsttagare på pengar som dessutom förstärks av att förmögenhetsskatten avskaffas. Även om det beslutet till både sak och princip är riktigt, är det svårt att förstå varför själva innehavet av en bostad ska beskattas när innehavet av pengar, aktier och obligationer är skattefritt. Principerna skevar, men gynnar dem med dyra hus och privata förmögenheter."
--------------------------------------------------------------------------------------
Isaksson rundar av sin krönika med ett konkret förslag som bygger på principen att "lika ska behandlas lika". Trots alla orättvisor och skatter som är kopplade till boendet kan man ha en "strävan mot rättvisa" skriver Isaksson: " Koppla boskatten till bostadsytan. Med ett grundavdrag på 30 kvadratmeter skulle skatten bli progressiv och lika faktiskt behandlas lika."
 ------------------------------------------------------------
Bostadskostnaderna är ofta hushållens enskilt största utgift. Trots detta räknas bostadskostnaderna inte in i konsumentprisindex. De mycket kraftiga pris- och kotnadsökningarna på bostäder i de större städerna driver därför på inflationen. Anders Isaksson skriver i sin krönika i DN att detta - enligt Swedbanks beräkningar- bidragit till att en krona i Stockholm bara representerar en köpkraft på 60 öre.
----------------------------------------------------------------------------------
Tack för alla uppmuntrande mail jag fått om vår nya hemsida. Äras dem som äras bör, Annika, Tobbe, Arne och alla andra som lagt ner ett hästjobb - vid sidan av sina vanliga hästjobb - för att få till den nya folkbladet.se; våra läsare tackar er.

Kvällspass

kom iväg från tidningen vid en kvart över sju. Drog till Friskis och körde 40 minuter på ben- och armmaskinen. Tog i så mycket jag kunde. Försöker lära mig att ta i så att jag blir riktigt slut. Lyckades med det i kväll.
Nu ska jag käka lite fisk och grönsaker och skriva ett upplägg för webbTV som vi ska köra i morgon.
----------------------------------------------------------------------------------------
I morgon skriver jag om Sveriges märkligt militärfria försvarsdebatt. Måndagens debatt i riksdagen och dagens analys från Försvarsberedningen är underlag. Det blir också en text om köer och landsting och sjukvård.
----------------------------------------------------------------------------------------
Lyssnar på radions P1. Ett program om skolan och om de nya lagarna som ger lärarna laglig rätt att beslagta störande föremål. Är tröttsamt att höra alla invändningar från lärarfacken som går ut på att den nya lgen inte är Lösningen på skolans problem. Vem f-n har sagt att lagen ska vara Lösningen? Det finns ingen Lösning. Det finns bara gott, decentraliserat och individanpassat arbete som ser olika ut på varje skola. På några skolor och i några situationer kan det säkert vara bra att lärarna kan vara lagliga när de markerar vad som gäller genom att ta ifrån stökiga elever mobiler, tändare, mp3 spelare eller vad det nu kan vara.
Förstår inte vara alla som tror på att det finns någon Superduper Lösning på alla problem, kommer ifrån. 

Tomteförbud

lär det bli i skolan i Bräkne-Hoby, läser jag i Blekinge Läns tidning. Rektorn på skolan har tolkat Skolverkets riktlinjer minst sagt rigoröst. Ingen präst, ingen kyrka, inga kristna sånger och heller inga sånger om tomten ska det bli på skolavslutningen. Rektorn ska tala själv, istället för prästen. Vad som ska få sjungas har rektorn Peter Norlin ännu inte bestämt.
Tomtens svartlistning beror på att jultomten har helgonet Sankt Nikolaus som förebild. Alltså en kristen förebild, som inte får nåd inför Norlins stränga bedömning.
Inga tomtesånger i Bräkne-Hoby alltså. Men tomtar på loftet är uppenbarligen fortfarande tillåtna i Blekinges skolor.

Dörrvakt

Redaktionens dörr är låst. Besökare får ringa på en klocka. Jag har min arbetsplats närmast dörren och tjänstgör därför som inofficiell dörrvakt och välkomstkommitté. Det är ett trevlig uppdrag.
Nyss ringde en kvinna på. Hon kom från ett nystartat Norrköpingsföretag. De har tagit fram ett slags automater för nötter, lämpliga att använda på krogar.I dessa tider av Vinterkräksjuka och rapporter om dålig handhygien både här och där kan det nog vara klokt att inte ha nötter i skålar som folk gräver i lite hur som helst.
Piggt att se en affärsmöjlighet och dubbelpiggt att snabbt få fram en produkt som de nu är ute och försöker kränga till stora och små krogar. Jag har överlämnat det skrivna material hon hade med sig till nyhetschhefen. Smakproven har jag fördelar runt bland de kollegor som är på redaktionen. kulturen, sporten och desken fick sitt. Och jag fick mitt.
Klart dörrvakten ska ha en nöt eller två. 

Nål i höstack

Jag har läst OECD rapporter om sjukvård under en del av förmiddagen. Så kul har jag det. Jag letar en specifik rapport som bl a bygger på rätt så stora intervjuundersökningar med folk i Sverige och andra länder. Nål i höstack är en passande liknelse.

Rapp och erfaren politisk kommentator. Sju dagar i veckan skriver han ledarartiklar i Folkbladet. Han skriver krönikor i flera andra tidningar. Widar citeras ofta i riksmedia och hans inlägg noteras både till höger och vänster i politiken. På WidarDirekt skriver Widar med oregelbundna mellanrum. Typ när något händer - eller en ny tanke dykt upp - och det är för långt att vänta till nästa ordinarie ledarsida i Folkbladet. 

  • Twitter
  • Widar Andersson
  • Instagram
  • Widar Andersson