Logga in
Logga ut

Widar Andersson

Widardirekt

Danska S visar väg för Löfven

WidarDirekt Attityden från danska S är mer ”socialdemokratisk” än vad de svenska essen hittills lyckats med i sin omsvängning. Där finns mycket att hämta för en pigg och reformsugen socialdemokrati.

 

Mette Frederiksen är ordförande för Socialdemokraterna i Danmark. Partiet har nyligen släppt rapporten: ”Rättfärdig och realistisk – En utlänningspolitik som samlar Danmark”. (Jag översätter ”utlänning” rakt av även om ordet har en mer rå klang på svenska. När danskarna skriver/säger ”Udlændingepolitikk” så säger de med ett ord vad vi säger med de två orden migration och integration.)

I rapportens förord ger Mette Frederiksen bakgrunderna till S omfattande förslag till ny politik.  

1. Antalet har betydelse. Danmark ska själv kunna bestämma hur många icke-västliga människor som tas emot varje år.

 2. Danmark vill hjälpa fler. Det Danmark i dag lägger på att försörja och förvalta 10 000 asylsökare  motsvarar kostnaderna för 600 000 människor i Kenyas flyktingprogram. I programmet dras linjerna upp för ett omfattande stöd till Afrika.

3. Mette Frederiksen skriver om ”Den nya frihetskampen” i Danmark; ett tioårigt program för integration byggt på att ”demokrati” alltid står över religion”, och som är en fortsättning på det välfärdsbygge som gjort Danmark till ett av världens friaste och mest generösa välfärdsländer.”

 

Partiledaren argumenterar elegant för den konservativt grundade hyggligheten som är den klassiska socialdemokratins adelsmärke: ”Man er ikke et dårligt menneske, fordi man ikke ønsker at se sit land blive grundlæggende forandret. Og man er ikke naiv, fordi man gerne vil hjælpe andre mennesker til en bedre tilværelse.”

(Tankarna går tämligen obehindrat till Katarina Barrlings banbrytande text i Kvartal.se om någonstansarna och vartsomhelstarna.)

 Mer att läsa: Nu handlar det om chans

Det riktigt speciella med rapporten från de danska Socialdemokraterna är att partiet tar tag i de stora folkvandringsfrågorna. En mycket stor majoritet av de uppskattningsvis 65 miljoner människor som är på flykt i eller utanför sina hemländer/regioner har inte asylskäl i Danmark; eller för den delen i Sverige.

Människor – inte minst från Afrika med ett stadigt stigande invånarantal –  har börjat få det så pass bra eller odåligt att de kan överväga riskerna att försöka ta sig norrut och västerut för chansen till ett bättre liv. Vilket är högst begripligt. Dessutom är det ur mänsklighetens långsiktiga perspektiv  positivt att människor söker sig till mer livskraftiga delar av planeten. Vilket erfarenheter från tidigare folkvandringar – exempelvis i samband med de stora pesterna och farsoterna i Europa – visar på.

 Mer att läsa: Därför förstår inte vänstern vad socialdemokrati är.

Folkvandringarna är dock inte oproblematiska för det ganska begränsade antalet hyggligt demokratiska och frihetliga välfärdsländer som finns i den västliga hemisfären. Att använda sig av asylrätten – en konstruktion från tiden efter andra världskriget – för att hantera folkvandringar skapar stora problem i flera olika dimensioner. Vilket Sveriges senaste decennium är ett övertydligt exempel på.

På måndagen lyssnade jag på moderatledaren Ulf Kristersson när han talade i Linköping. Han citerade gränspolisen i Skåne som sagt till honom att de folkvandrare som kommer till den svenska gränsen möts av ett ”Ja eller ett kanske men aldrig ett nej” på frågan om de får stanna.

Hundratusentals ansökningar om asyl – varav väldigt många utan grund – ska malas runt åravis i förvaltningar och domstolar medan de asylsökande ska försörjas och inlogeras under dessa långa tider. Dessutom stannar många sonika kvar i landet även sedan de fått slutligt avslag på sin ansökan. Med skuggsamhällen som resultat.

 

Tre minuter om chans istället för skydd.

Läget är likadant i Danmark; om än på lägre nivåer. Mette Frederiksen skriver:

"For mange er kommet ind i Danmark uden at blive en del af Danmark. Det presser sammenhængskraften.”

 Socialdemokraterna föreslår nu att den som söker asyl i Danmark inte ska vistas i Danmark under tiden som ansökan prövas. S vill – likt Frankrike och Tyskland redan sonderat – satsa stora resurser på att bygga upp ett säkert läger i Afrika där de asylsökande ska kunna vänta på besked under anständiga och trygga former.

De danska Socialdemokraternas ”Frihedsklamp” för en bättre integration har en del inslag som borde vara intressanta även för S i Sverige: Förbud för att använda barn som tolkar. Kommission för att se till att bidrag aldrig överskrider möjliga arbetsinkomster.

 

Det viktigaste med de danska socialdemokraternas initiativ är dock inte varje enskilt konkret förslag. En del av dem är väldigt daterat danska; vi har olika verkligheter och problemen är värre i Sverige och på en del områden – socialt omhändertagande av unga inte minst – ligger Sverige hästlängder före Danmark.

Det bästa är att de lyfter upp den tunga och svåra frågan om hur rika välfärdsländer i norr ska kunna hantera det växande trycket från folkvandringar utan att svika de egna medborgarna och utan att svika det moraliska delansvaret för världen och alla dess människor.

 

Av reaktionerna från vänster och liberalerna – DN: s ledarsida begär att Stefan Löfven ska bygga en mur mot Danmark, på kultursidan i Helsingborgs Dagblad skrivs att ”Oanständigheten firar ständigt nya triumfer”, på vänstersajten Dagens Arena talades det om ”Danmarks socialdemokratiska självmord” redan 2015 då partiet tuffade till sin invandringspolitik – att döma så väljer de delarna av den politiska offentligheten att sticka huvudet i sanden.

 

Stefan Löfven har intagit en avvaktande attityd. Det förstår jag. Men avvakta inte för länge. Moderaterna – se till exempel DN Debatt tisdagen 6 februari – är på de danska socialdemokraternas spår i de här frågorna.

Attityden från danska S är mer ”socialdemokratisk” än vad de svenska essen hittills lyckats med i sin omsvängning. Där finns mycket att hämta för en pigg och reformsugen socialdemokrati.

 

Widar Andersson

Nål i höstack

Jag har läst OECD rapporter om sjukvård under en del av förmiddagen. Så kul har jag det. Jag letar en specifik rapport som bl a bygger på rätt så stora intervjuundersökningar med folk i Sverige och andra länder. Nål i höstack är en passande liknelse.

Lebensraum i ny tappning

Jordens uppvärmning är, enligt Försvarsberedningen, det största säkerhetspolitiska hotet mot Sverige. Det berättade Beredningens ordförande Göran Lennmarker alldeles nyss. På andra plats kommer smittor av olika slag. På den sista pallplatsen placeras massförstörelsevapen i händerna på terrorister.
----------------------------------------------------------------------------------------
Beredningens rapport känns väldigt politiskt korrekt. Men prognoserna kan ju trots det vara riktiga. Att jordens uppvärmning riskerar att skapa konflikter och krig är nog ganska uppenbart. Om de bobara platserna på jorden blir färre så ökar trycket om att få leva där det är som bäst att leva.
Lebensraum får en ny och modern innebörd.

Kul Försvarsdebatt

Jag har läst protokollet från riksdagens försvarsdebatt igår. Mycket intressant och mycket blahablaha.
Moderaterna Rolf Gunnarsson (ordförande i försvarsutskottet) och försvarsministern Sten Tolgfors gick till samlad offensiv mot socialdemokraternas budget. Sossarnas talesperson Anders Karlsson hade det lite svettigt, tycker jag mig ana mellan raderna i protokollet.
Saken gäller vem som vill spara mest. Och vilka räknesätt som använts på de olika partikanslierna. Regeringen och Gunnarsson anklagar sossarna för att ha räknat fel när de för de kommande åren vill använda utrymmet som frigörs genom att delserie 3 av JAS-flygplanet är färdiglevererad. Om jag förstår alla siffrorna rätt så vill s använda det utrymmet för att spara ytterligare 1, 5 miljarder kronor i försvarets materialbudget. Regeringen och Gunnarsson hävdar dock att de pengarna inte finns; de är redan borträknade i regeringens budgetförslag. Det är svårt nog att spara in pengarna en gång men att som s - spara in dem två gånger - låter sig knappast göras, var dudskapet från riksdgens talarstol när Tolgfors och Gunnarsson lade ut texten. Anders Karlsson kommenterade inte angreppet på något konkret sätt.
Att politiker i debatter använder samma pengar flera gånger är inte ovanligt. Beteendet är inte på något sätt partiskiljande utan går jämsöver hela fältet. Tumregeln är att ju längre bort från makten ett parti befinner sig desto flera gånger kan samma pengar användas. Men ingen regel utan undantag. Regeringar är också bra på att saluföra samma pengar flera gånger. Så det är inte alltid lätt att hänga med i svängarna. Denna gång får jag dock intrycket att moderaterna har en poäng i sin kritik av socialdemokraternas räknemetoder.
--------------------------------------------------------------------------------------
"De internationella insatserna syftar till att Sverige ska förbli en nettoexportör av fred, säkerhet och stabilitet i världen." Så föll orden i Sten Tolgfors skrivna anförande i försvarsdebatten. "Nettoexportör"..Hmmm
Och brutto då? 

Peter Wolodarski

är ledarskribent på Dagens Nyheter. Idag skriver han en spalt om flygets miljöpåverkan. Han pekar på att det finns saker att göra.
1. SAS och Fly Nordic borde byta ut sina gamla plan mot en nyare Boeingmodell - som t ex används av lågprisbolaget Ryanair.
2. Utsläppen av växthusgaser från biltrafiken från och till Arlanda motsvarar hälften av de utsläpp som inrikesflyget står för per år! Stämmer Wolodarskis uppgifter finns det verkligt konkreta och hyfsat enkla saker att göra. Bryt Arlandabanans monopol - köp ut dem om det krävs. Börja köra vanliga pendeltåg till rimliga priser från och till Arlanda. Lägg på nån hundring eller två på parkeringsavgifterna på Arlanda.
I klimatpolitiken ska man göra som inom all annan politik: Göra de enklaste sakerna först.

Flow

I morse när jag gick till tidningen formligen flöt jag fram. Med en väska i ena handen och en påse med träningskläder - tänker mig till Friskis i kväll - kom jag snabbt in i skön flytande takt. Samtidigt var hjärnan liksom öppen - ideér, färdplaneringar, formuleringar, relationstankar flöt, forsade och studsade fram i sinnet.
Skönt. Trögheten i huvudet liksom rensades bort. Gick där och smålog åt olika infall som ploppade upp i huvudet.
Sådana där morgnar har jag då och då.
Diskrensning liksom.

Rapp och erfaren politisk kommentator. Sju dagar i veckan skriver han ledarartiklar i Folkbladet. Han skriver krönikor i flera andra tidningar. Widar citeras ofta i riksmedia och hans inlägg noteras både till höger och vänster i politiken. På WidarDirekt skriver Widar med oregelbundna mellanrum. Typ när något händer - eller en ny tanke dykt upp - och det är för långt att vänta till nästa ordinarie ledarsida i Folkbladet. 

  • Twitter
  • Widar Andersson
  • Instagram
  • Widar Andersson