Logga in
Logga ut

Setareh Yousefi

Frankly my dear...

Sämsta idén i filmhistorien?

Norrköping Oscarstatyett står på rad, en syns i förgrunden

I onsdags släpptes bomben. Oscar-akademien har bestämt sig för en ny kategori, "most popular film". Orsaken är ständigt vikande tittarsiffror för galan. Akademien vill helt enkelt blidka publiken mer. De förutsätter att problemet för publiken är att inte tillräckligt många populära filmer tar plats och därmed lyser tittare med sin frånvaro. Själv tror jag längden gör att människor i dagens snabbinformationssamhälle inte orkar sitta igenom fyra timmars evenemang på tv.

Skådespelaren Rob Lowe twittrade: "The film business passed away today," och jag kan inte annat än att hålla med. Vi har redan priser som MTV Movie Awards. Oscars ska vara något annat, här ska kvalitet belönas. Galan brukar varken sakna stjärnglans eller populära skådespelare i rampljuset. Han fortsatte tweeten med "It had been in poor health for a number of years. It is survived by sequels, tent-poles, and vertical integration." 

Själv tycker jag att vi ska försöka utmana oss själva som människor hela tiden. Det innebär bland annat att vi inte kan bara gå efter vad som glittrar mest utan gå på substans. Popularitet är väl knappast något att hylla. Populära filmer brukar exempelvis hyllas genom att tjäna tonvis med pengar. Det borde räcka.

Förändringen kommer förmodligen devalvera Oscars, kanske till priset av större publik och mer annonspengar. Men jag parafraserar Rob Lowe...RIP filmbranschen.

Konsten att massakera en klassiker

Norrköping 1922 skrev F. Scott Fitzgerald romanen "Den store Gatsby" om överklassens bekymmerslösa liv. Historien har sedan dess filmatiserats flera gånger. Den mest kända versionen är från 1974 med Robert Redford i titelrollen och Mia Farrow som Daisy.

 

Baz Luhrman är under produktion med en ny version. Det sägs att den ska vara en musikal och i 3D (hjälpe oss!). Inte nog med det, rollbesättning är allt annat än klockren. Karaktären vars perspektiv historien berättas ur, Nick Carraway, visar sig vara den ende i historien som är värd att beundra, den ende som är mogen och den ende som har ett stadigt hjärta.

Bild på skådespelarna från den inte ännu släppta "Den store Gatsby"

 

Vad gör Luhrman? Anställer Tobey Maguire i rollen. Förbluffande! Maguire kan spela naiv och se naiv ut, men han är ingen Sam Waterston. Maguire saknar elegans, mognad och den djup som karaktären Nick har och det behöver synas på duken. Jag kan inte beskriva hur besviken jag är över det valet.

 

Det har nog alltid varit Luhrmans problem, konstverket är han bra på, att ha egen stil och en sammansatt film klarar han av men hans filmer saknar ibland djup. Det är okej för en sådan film som "Moulin Rouge" men "Den store Gatsby"...rädda oss från spektaklet!

Recensionsbedömningar lever inte alltid vidare

Norrköping Reklambild för filmen Bridesmaids, kvinnor i klänningar

 

I somras gav jag filmen "Bridesmaids" fyra klappor i Folkbladet. Egentligen tyckte jag nog att den var en trea som bäst men att en film var så kvinnocentrerad gjorde att jag av denna positiva chock överbedömde filmen. Månader senare och jag inser att den inte var riktigt så bra.

 

Den förlitade sig lite för mycket på kiss-och-bajs-humor, speciellt initialt i filmen. Dessutom så drev filmen alldeles för mycket med den överviktiga karaktären spelad av Melissa McCarthy. Om kvinnofokuset var nytt så var den Hollywood-ska driften med kroppsfett inte det minsta nytt.

 

Jag ändrar mig nu, max tre klappor.

I samma veva kom filmen "Horrible Bosses" som kom i skymundan, se den, den är roligare!

...I don't give a damn!

Norrköping Välkommen till bloggen "Frankly my dear, I don't give a damn". Vilket kanske inte beskriver min relation till filmkonsten. Jag bryr mig, riktigt mycket, passionerat.

Citatet kommer från "Borta med vinden" från 1939. Clarke Gable i rollen som Rhett Butler var den skådespelare som fick uttala detta utsökta citat. Scarlett, spelad av Vivien Leigh, frågade gråtandes vad hon skulle göra om Rhett lämnade henne, till vilket han levererade citatet. Bland tung dimma, tårar och en väns dödsfall bröts stämningen av med citatet och musiken följde efter med en gammaldags trudelutt. Genialt.

 

Med detta citat och underbara klipp välkomnar jag dig hit! Läs, kommentera, diskutera, filosofera!

 

Filmbloggen "Frankly my dear..." är en anspelning på det bästa filmcitatet från "Borta med vinden". Jag skriver om och recenserar film i Folkbladet. Bloggen innehåller både exklusiva recensioner för den och allt det som går att skriva om filmer som inte ryms i en recension.