Logga in
Logga ut

David Iwung

Fotbollsbloggen

Tankar om var IFK står - och ska

NORRKÖPING Den positiva och stimulerande trenden har hållit i sig så länge att jag hade glömt bort svängningarna. 

Andra raka torsken i Östersund och påminnelsen lät inte vänta på sig. 

IFK Norrköping har gått från toppen till botten. 
Det tog ett par dagar.
De är värdelösa.
Sämst. 
I idrottens värld suddas nyanserna ut när besvikelsen breder ut sig. 
Efter två plattmatcher är det som var bra bara för en vecka sedan inte värt ett skit. 
Medan Östersund festar i kväll spys det på IFK
Det är inget konstigt.
Fans lider och har rätt att skrika och skriva ut sin smärta men i stället för att tappa sans kan vi väl se över vad vi har här och blicka framåt?
Vi gör det punktform.
--------
Hur illa är läget?
Jens Gustafsson har att fundera över.
Att han valde att kasta om taktiskt i uppställningen och frångå 4-4-2 visar mer att han inte ville gå i samma fälla som i söndags än något annat.
IFK-managern ligger inte sömnlös med stressmage.
Än. 
Nattsömnen kan dock komma att påverkas om det blir en smäll mot Sirius.
Och med en smäll pratar vi förlust.
Spelmässigt har "Peking" gjort en bra halvlek (första mot Bajen hemma).
Resten, sett till allsvenskan och cupfinalen, har inte alls varit övertygande.
Östersund har vunnit de här två dusterna på varenda position, minus målvaktssidan.
Michael Langer är IFK:s i särklass fetaste utropstecken så här långt. 
---------
Vad är det som inte fungerar?
Vänd på det - vad har fungerat?
Igen: Langer, men annars har det varit virrigt och givmilt bakåt.
Kantspelet som varit ett dödligt vapen har mer eller mindre neutraliserats av Östersund och med det har en oroväckande stor del av IFK:s offensiv dött.
Kalle Holmberg är frustrerad när inte bollarna kommer.
Sebastian Andersson har mest fått böka och stöka.
Det är han bra på men vill självklart vara konstruktiv också.
Andra halvlek mot Bajen och fighterna mot Östersund visar att Peking är sårbara och saknar verktyg när det inte flyter enligt den plan de har.
Svaret kan mycket väl vara Gudmundur Thorarinsson som debuterade med sitt inhopp.
Daniel Sjölund och Filip Dagerstål har inte dragit det kreativa loket.
---------
Är truppen överskattad?
Jag tycker inte det.
Det IFK har att jobba med nu kommer de inte ha sen.
Thorarinsson, Moberg Karlsson, Blomqvist och Skrabb finns eller kommer finnas där.
Nikola Tkalcic likaså.
Men, och det har jag poängterat tidigare, det är svårt att skaka av sig känslan att klubben spelade ett riskfyllt spel med att inte vara mer aggressiva under transferfönstret.
När IFK skulle tillbaka in i matchen, kasta om och byta fanns på bänken: Julius Lindgren (målvakt), Marcus Falk Olander, Nikola Tkalcic, Gudmundur Thorarinsson, Alfons Sampsted och Pontus Almqvist. Ingen etablerad utpräglad forward. Det är inget sundhetstecken. 
Sen syntes det hur viktig Jón Gudni Fjóluson är som speedig städgubbe (och känslig uppspelsfot).
Salisu Abdullahi Gero blev rånad på ett mål när han var både starkare och snabbare än Andreas Johansson och regelrätt satte 3-1 som dömdes bort.
Den chansen och målet hade inte dykt upp med islänningen i mittförsvaret. 
-----------
Framtiden
Det är en tidig måste-match mot Sirius på måndag.
Peking behöver en trea för att få arbetsro, lugn och visa sig själva att de kan spela som under första 45 mot Bajen i en hel match. 
Annars är Jens Gustafsson i en jobbig sits och ska ned och möta Häcken på Hisingen. 
----------
Ken Sema
IFK ansåg att han hade brister defensivt.
Det blev Ljungskile och det blev Östersund. Det blev lyckodrag för karriären.
Nicklas Bärkroth och Nicklas Eliasson har båda snabbare fötter och ett vassare driv men de har inte Semas passningsfot. Den fot som levererat fyra assist på två matcher mot klubben som ratade honom. 
Och den banderoll som löd "Nu ångrar ni er va?" hade, enligt uppgift, Kens polare satt upp. Inte hans familj. 
Oavsett: Grattis till en fantastisk match.

 

Ingenting talar för att Smith lyckas

NORRKÖPING Å ena sedan: Det där utlandskontraktet, ett fetare lönekuvert och en skön bekräftelse.

Å andra sidan: Gent! Igen! Really?

Är det här ett skämt?

Eric Smith är en läkarundersökning ifrån att bli tredje IFK-spelaren på kort tid att lämna Östgötaporten för den belgiska klubben.

Lundbergs, Ståhls, Stadium, Holmen kan ta en promenad. Ni är efter på listan över generösa samarbetspartners.

Sportsligt är inte kombinationen lika lyckosam. 

Uppenbarligen har inte Emir Kujovic och Tesfaldet Tekies iskalla vistelser i Gent avskräckt Smith eller Gent.

En snabb återblick:

Kujovic gick från att vräka in 21 mål, bli allsvensk skyttekung och vara en del av landslagstruppen till att spela fyra minuter i Gents A-lagströja.

Tesfaldet Tekie hade Jens Gustafssons stora förtroende, kunde stoltsera med en allsvensk startplats i Pekings topplag men gick till noll.

Japp: Noll.

Mittfältaren har fortfarande inte debuterat i seriesammanhang i Belgien och är numer på lån i Östersund.

Ett annat nästan dagsfärskt exempel är Anders Christiansen.

Allsvenskans bästa spelare 2017 ansågs inte duga, körde fast och hann bara med fyra framträdanden innan han tröttnade och återvände till ett Malmö FF som bytt skepnad från mästare till krislag.

Andra mindre lyckade exempel på svenska utflykter till Gent är Kalle Holmbergs bästa polare, målvakten Jakob Rinne (13 starter innan flytten gick till Ålborg).

Erik Johansson - snart i Djurgården - flydde till Köpenhamn. Då hade han hunnit med nio matcher, varav sju från start. 

Det är kass bevarad hemlighet att allsvenska spelare försvinner i Belgien.

Vad talar för att Eric Smith kan bryta den trenden?

Ingenting.

Mittfältaren är på väg att bli den spelare som IFK såg potentialen att han kunde bli när de köpte honom från Halmstad.

Mellan skador, sjukdomar och positionshattandet har Smith arbetat upp en dynamik som gör honom till en intressant och kompetent central mittfältare.

Grym passningsfot. Stark bollvinnare. Stor arbetskapacitet.

Men...

...det är en chansing att dra till slukhålet.

En onödig chansning som kan äventyra vad IFK-mittfältaren byggt upp under det här året. 

Innan den olyckliga skadan var Eric Smith bättre än vad han varit någonsin tidigare, det är i sig inte så konstigt att det finns ett konkret intresse.

Han är i rätt ålder, har rätt kropp och spännande egenskaper men det räcker uppenbarligen inte för att hävda sig i Gent.

Det känns på gränsen till oansvarigt mot egna karriären att tro att det kommer att gå bra. 

Vad gäller Fransson: Hugg, Peking!

NORRKÖPING Alexander Fransson håller formen med IFK Norrköping innan han återvänder till Basel på söndag.

CG satte ned med mittfältsdansaren ute i Lindö (här har ni intervjun) och det är tydligt att det är otydligt var "Alles" karriär befinner sig just nu.

Två år kvar på kontraktet.

Stanna i Basel och riskera att få fortsätta att nöta bänk? 

En ny utlåning?

Ett klubbyte?

-Vi får se när jag kommer dit, säger Fransson.

Men utesluter inte heller IFK Norrköping som alternativ.

- Helst vill man vara utomlands så länge som möjligt, men man ska inte stänga några dörrar heller.

------

Var det för oss? Jo, till ett ypperligt tillfälle för IFK Norrköping att visa en oanad - och oväntad - charmoffensiv.

En chans att ta fram en handlingskraft och skicka en signal att den fina topplaceringen som laget skaffat sig kommer att förvaltas på bästa sätt. 

Ett ärligt försök att låna Fransson från kylan i Schweiz, tina upp honom under en allsvensk andra halvlek och skjuta fart på guldfältarens fotbollsliv är ett scenario med idel vinnare.

Fransson, inte minst. 

IFK Norrköping som vet vad de får och fyller den lucka som Eric Smith (återkommer till honom) lämnar - och lite till.

Basel kan få tillbaka en spelare som åter springer med en bröstkorg utåt.

--------------

Jens Gustafsson sa nyligen att han önskar ett transferfönster där ingenting händer. Att han hoppas behålla hela den befintliga truppen när allsvenskan kickar igång igen men det är nog att hoppas på för mycket.

Han har redan tappat Eric Smith i två månader. Minst. 

Tungt för Peking och Smith som i alla fall ryktesvägen var på väg att lämna Sverige men nu tvingas till ett nytt ofrivilligt break. Innan mittfältaren fick fart på grejorna i IFK var det ett smärre helvete för Halmstad-förvärvet som åkte på det ena med det andra.

Ni kommer ihåg va?

"Det började med baksidan. Sen var det ena ljumsken. Sen efter det gick andra ljumsken. Sen var det baksidan igen. Sen fick jag problem med hjärtat och låg på sjukhus. Första halvåret var inte roligt, det var det inte" sa Smith när jag pratade med honom i november förra året.

Ytterligare tid att slipa på närspelet på golfbanan är en klen tröst. 

-----------

Det är ingen mjukstart direkt på sommarfönstret. Felix Beijmo (30 miiljoner) till Werder Bremen. Franz Brorsson (18 miljoner) till ryska Rostov och Sebastian Larsson spelar förmodligen inte gratis för AIK.

Peking? 

Det är ett drömläge försöka ta hem Alexander Fransson. Få honom att älska bollen igen, skeppa tillbaka och ta tillbaka igen om några år. 

 

 

 

 

Viktiga faktorer med Larsson-värvningen

NORRKÖPING Jordan Larsson möter sin viktigaste säsong i karriären.

Ett lämpligare ställe än Östgötaporten för att kicka igång yrkeslivet igen?

Det är svårt att hitta faktiskt. 

Olympia är en superettanarena och det var inget snyggt farväl den där på alla sätt sorgliga kvalkvällen när pappa Henke intog karateställning för att försvara sonen mot den egna lynchmobben. 

Jordan Larsson kommer till Norrköping, småstukad och självförtroendesargad efter året i Nederländerna som inte alls blev vad han hade hoppats på, och ska ta avstamp mot vad han vill bli.

Vad han kan bli. Vad han förväntas bli.

En nystart som mycket väl kan vara ett år och en punkt som han ser tillbaka på med uppskattning och med insikten: "Det var helt rätt".

Ändra aldrig ett vinnade lag. Byt aldrig ut en väl fungerande arbetsform. 

Nicklas BärkrothNiclas Eliasson och Kalle Holmberg har gjort det och är tre färska exempel på vad som kan hända om man får gneta på i en miljö där det finns både tålamod, en sund dos med press samt ett starkt förtroende att vi tror stenhårt på dig. 

David Moberg Karlsson, Alexander Jakobsen och Eric Smith passar även de in i ovan nämnda förvandling men har lite mer att bevisa, mer att utveckla innan de är redo att ta nästa steg till större utmaningar än vad de får i IFK Norrköping och allsvenskan. 

Muamer Tankovic och Kristoffer Olsson var samma typ av nyförvärvsobjekt som i stället hamnade i storstaden.

Jordan Larsson är en lika dyr affär.

Minst. Och dessutom forward, det i sig drar i regel upp priset-

Under en period har signalen från IFK-ledningen varit att det ska våga kaxa upp sig mer och investera dyrare för att se till att klubben inte fortsätter att gå nedåt i det allsvenska ledet.

Etta. Trea och sexa. 

 Om det var värt att löpa den extra milen, tänja plånboken för att säkra upp Jordan Larsson? 

Vi får återkomma men det finns ett par viktiga faktorer att ta hänsyn till och lyfta fram:

1) Mervärdet. Det är mer än en anfallsvärvning för IFK. Det visar att de tagit sig upp i näringskedjan (tack för den, Janne Andersson).

2) Profilen. Larsson är som klippt och skuren i IFK-mallen. Åldern, potentialen. Var han befinner sig var han kan hamna. Läs: säljas för. 

3) Trovärdigheten. IFK skickar en signal att de tänker bråka i rätt del av tabellen.

4) Egenskaperna. Larssons vänster, hans vassa avslut, hans en mot-kunnande och även en stor arbetsakapacitet passar väl in i den nyfunna 3-4-3-babyn.

Peter Hunt inledde presskonferensen och när Jens Gustafsson tog över sa han i stora drag samma sak - att det är en värvning de jobbat stenhårt för att ro i hamn. 

Ett arbete som pågått under ett års tid. 

Nu satt Jordan Larsson där och medgav att pappa funnits med i funderingarna över klubbvalet.

Mycket mer än så ville inte anfallaren blanda Henke.

Klokt. 

Epitetet "Henkes grabb" kommer alltid att finnas där - långt ifrån alltid till Jordans fördel.

Jämförelserna är inte bara tröttsamma.

De kan vara kedjor och bojor på en energisk fotbollskropp. 

IFK-fansen som varit svältfödda på spännande action trippade på tå och sätter extra glöd på en försäsong som för IFK:s del drar igång 5 januari. 

Lars Krogh Gerson kommer hem för att göra luckorna efter Daniel Sjölund och Andreas Johansson mindre kännbara när de slutar.

Jordan Larsson jagar ett leende och en känsla som till viss del försvunnit i NEC Nijmegen.

Starten kunde knappast blivit bättre -  presenterad i en ny klubb samma dag som han kallades in som Carlos Strandbergs ersättare till Abu Dhabi-lägret. 

Där får han spendera tid med färska lagkamraterna Linus Wahlqvist, David Moberg Karlsson och Kalle Holmberg

Larssons viktigaste år i karriären

NORRKÖPING Jordan Larsson möter sin viktigaste säsong i karriären.

Ett lämpligare ställe än Östgötaporten för att kicka igång yrkeslivet igen?

Det är svårt att hitta faktiskt.

Olympia är en superettanarena och det var inget snyggt farväl den där på alla sätt sorgliga kvalkvällen när pappa Henke intog karateställning för att försvara sonen mot den egna lynchmobben.

Jordan Larsson kommer till Norrköping, småstukad och självförtroendesargad efter året i Nederländerna som inte alls blev vad han hade hoppats på, och ska avstamp mot vad han vill bli.

Vad han kan bli. Vad han förväntas bli.

En nystart som mycket väl kan vara ett år och en punkt som han ser tillbaka på med uppskattning och med insikten: "Det var helt rätt".
Nicklas Bärkroth, Niclas Eliasson och Kalle Holmberg har gjort det och är två färska exempel på vad som kan hända om man får gneta på i en miljö där det finns både tålamod, en sund dos med press samt ett starkt förtroende att vi tror stenhårt på dig.

David Moberg Karlsson, Alexander Jakobsen och Eric Smith passar även de in i ovan nämnda förvandling men har lite mer att bevisa, mer att utveckla innan de är redo att ta nästa steg till större utmaningar än vad de får i IFK Norrköping och allsvenskan.

Muamer Tankovic och Kristoffer Olsson var samma typ av nyförvärvsobjekt som i stället hamnade i storstaden.

Jordan Larsson är en lika dyr affär.

Minst. Och dessutom forward, det i sig drar i regel upp priset-

Under en period har signalen från IFK-ledningen varit att det ska våga kaxa upp sig mer och investera dyrare för att se till att klubben inte fortsätter att gå nedåt i det allsvenska ledet.

Etta. Trea och sexa.

Om det var värt att löpa den extra milen, tänja plånboken för att säkra upp Jordan Larsson?

Vi får återkomma i fallet men det finns ett par viktiga faktorer att ta hänsyn och lyfta fram:

1) Mervärdet. Det är mer än en anfallsvärvning för IFK. Det visar att de tagit sig upp i näringskedjan (tack för den, Janne Andersson).

2) Profilen. Larsson är som klippt och skuren i IFK-mallen. Åldern, potentialen. Var han befinner sig var han kan hamna.

3) Trovärdigheten. IFK skickar en signal att de tänker bråka i rätt del av tabellen.

4) Egenskaperna. Larssons vänster, hans vassa avslut, en mot-kunnande och även en stor arbetsakapacitet passar väl in i den nyfunna 4-4-3-babyn.

 Peter Hunt inledde presskonferensen och när Jens Gustafsson tog över sa han i stora drag samma sak - att det är en värvning de jobbat stenhårt för att ro i hamn.

Ett arbete som pågått under ett års tid.

Nu satt Jordan Larsson där och medgav att pappa funnits med i funderingarna.

Mycket mer än så ville inte anfallaren blanda Henke.

Klokt.

Epitetet "Henkes grabb" kommer alltid att finnas där - långt ifrån alltid till Jordans fördel.

Jämförelserna är inte bara tröttsamma. De kan vara kedjor och bojor på en energisk fotbollskropp.


IFK-fansen som varit svältfödda på spännande action trippade på tå och det är självklart en prestigeövergång som presenterats.

Lars Krogh Gerson kommer hem för att göra luckorna efter Daniel Sjölund och Andreas Johansson mindre kännbara när de slutar.

Jordan Larsson jagar ett leende och en känsla som till viss del försvunnit i NEC Nijmegen.

Starten kunde knappast blivit bättre - presenterad i en ny klubb samma dag som han kallades in som Carlos Strandbergs ersättare till Abu Dhabi.

Där får han spendera tid med färska lagkamraterna Linus Wahlqvist, David Moberg Karlsson och Kalle Holmberg.

Underbetyg "missa" hemvändarna? Inte alls

NORRKÖPING Arnór Ingvi Traustason var fullkomligt briljant – kanske den mest kompletta spelaren i sina bästa stunder – när IFK Norrköping virvlade sig till ett överraskande SM-guld 2015.

När Rapid Wien pungade ut 2,3 miljoner för islänningen kom det knappast som en chock.

Traustason, en av Pekings absolut mest lyckade fynd någonsin, var för bra för allsvenskan.

Sen?

Njae.

Körde fast i Österrike och Daniel Majstorovic, vid tillfället sportchef i AEK Aten, lånade honom till Grekland men det blev ett nytt ”Njae”.

För att få fart på karriären blir det som ofta blir - tillbaka dit den en gång satte fart.

Till en välbekant mjljö, till en omstart med minimal startsträcka och bekanta rutiner.

Tesfaldet Tekies utlåning (kul att se ett livstecken!) till Östersund är ett annat dagsfärskt exempel.

Mittfältarna är tillbaka - men inte ”hemma”.

Traustason till Malmö FF.

Tekie till Östersund i norr.

Notera: IFK Norrköping visade inget intresse i något av fallen och inte heller när Emir Kujovic placerades i Gents frys.

Peking hade eller har inga planer att försöka välkomna guldhjältarna tillbaka, men det surras ändå med besk ton på sociala medier.

Naturligt och lätt att begripa.

I supporterögon är det speciellt med hemvändare.

Den mest genuina formen av uppskattning.

Det finns andra värden att återanknyta till gamla spelare.

En behaglig nostalgi. Något filmisk. 

Vi älskar dig. Vi älskade dig för vad du gjorde.

Du älskar oss och vill fortsätta vårat förhållande.

Relationen är så starkt att den överlevde en längre paus.

Det behöver inte nödvändigtvis handla om Christoffer Nyman som är en del av konstgräset och läktarna på Östgötaporten.

Det behöver inte gälla en på alla sätt uppskattad Alexander Fransson.

Eller Linus Wahlqvist när det dags.  

Kristoffer Olsson och Muamer Tankovic spelade inte en A-lagsminut för ”Peking”.

De hann inte innan de lämnade som ungdomsproffs i England men när respektive karriär kom till den nystart som Tekie och Traustason står inför byggdes hoppet upp.

Nostalgibubblan blåstes upp.

Och sprack.

Hammarby och AIK (och pengarna) betydde mer.

Var roligare. Lockade mer.

Med det skrivet: Det är inte bara behagligt att spatsera på minnenas allé.

Trånandet efter att allt ska bli lika bra som det varit slår sällan ut enligt plan.

Det finns en anledning att Tesfaldet Tekie, Arnór Traustason, Kristoffer Olsson och Muamer Tankovic är tillbaka i Sverige och allsvenskan.

Det finns en anledning att de tog steget härifrån via IFK Norrköping.

Ett gott betyg till Kamraterna i min bok – både sättet de hittade, fostrade och förvaltade talangerna men framför allt att de väljer en väg att hitta nytt i stället för att blint stirra på vad som går att återanvända.

Först att sluta cirkeln på Östgötaporten? Jag säger Christoffer Nyman, Alexander Fransson och Linus Wahlqvist i den ordningen.

---------

När Alhaji Kamaras Malaysia-äventyr spårade spårade det tillbaka till Peking men kraftpaketet var bara utlånad till  Johor Darul Ta´zim FC 

Stefan Thordarson kallades tillbaka från Island 2009 men det var ett temporärt och lyckat åtgärdspaket för att reda ut IFK:s mest akuta kris. 

 

IFK Norrköping är huvudspåret men Norrköpings lokala klubbar kommer även vikas utrymme i Fotbollsbloggen. Det senaste skvallret. Materialet som inte lämpade sig i pappret. Det här är forumet. David Iwung, 38 bast och med en förkärlek till Liverpool FC och feta riff, heter jag som skriver. Favoritspelare: Mikael Lindskog. 

  • Twitter
  • Twitter