Satt på ett stadens nyare och bättre hak och såg Chelsea ta en grisseger mot Barcelona. Visst bidrog regnet till att det blev extra smutsigt - men det var aldrig tråkigt och resultatet inte orättvist. Tvärtom. Att ge allt som elva galärslavar är underhållning. Att vräka sig för att täcka skott, kriga sig blodig och försvara sig med livet som insats är poesi och det bästa sättet att försöka matcha ett motstånd som är bättre. Att se elva män tömma sig samtidigt kan - tro det eller ej - vara underhållande. Bollar ven i Chelseas ribba och stolpe men mästarna fick aldrig in bollen. Det kanske inte räcker, förmodligen inte, i returen men det är match i alla fall. Precis som det är i Madrid. 

---------------------------------------------------------------------

Ramlade över en intressant artikel om Russell Mwafulirwa på nätet. Den tidigare IFK-anfallaren har det inte lätt. Efter att ha väntat i ett par månader på att få sitt uppehållstillstånd så gav Russell upp och lämnade hans gamla klubb Jomo Cosmos som han tränat med - men utan att säga till. 

-Det var inte rätt av mig att bara lämna Cosmos utan att meddela tränaren men jag var frustrerad, säger Mwafulirwa.

------------------------------------------------------------------

Sen är det självklart en parodi att Drogba "dör" i varje duell och inte klarar att stå upp i en enda närkamp längre.

-----------------------------------------------------------------

Mwafulirwas gamla klubb heter alltså Jomo Cosmos. Tränaren (bilden) Jomo Sono. Iskallt om du frågar mig.