David Iwung

Fotbollsbloggen

Välkomna Kopparvallen in i 2000-talet

Foto-Robban styrde B´latbilen mot Kopparvallen medan jag slöt ögonen och lät vårsolen värma det vinterbleka nyllet. Pang så var vi framme i Åtvidaberg och möttes av en klassisk arena i förändring. Bandit Rock dunkade i kapp med byggarbetarnas hammare. Fast det återstår en bit till att projektet är färdigt så är det dags att välkomna Åtvidaberg och Kopparvallen in i 2000-talet. Skalet till den färdiga, uppfräschade arenan känns som ett rejält ansiktslyft. När det äår klart kommer det absolut att ha en mer allsvensk och modern touch. Nostalgikerna fäller kanske en tår eller så torkade de och tog slut samma dag som konstgräset rullades ut.

Nu var inte jag och Robban där för att göra ett byggreportage utan för att göra ÅFF-artikeln till fotbollsbilagan. Den har sambatouch med inslag av Norrköping kan avslöja.

Därför är Fredheim bäst lämpad efter Andersson

NORRKÖPING Satt ned med Tor-Arne Fredheim för en långlunch dagarna innan julafton. Det fanns mycket att snacka om och samtalet blev närmare två timmar. Det är en anmärkningsvärd resa 52-åringen tagit Ljungskile på. 60 poäng, 60 inprickade mål räckte inte till allsvenskan, det hade gort det vilken annan säsong i superettan som helst - men när Hammarby och Sundsvall gick ännu bättre blev det "bara" kväl och ett Gefle som var starkare. Ljungskile får starta om. Tor-Arne Fredheim får försöka att upprepa succén - men sitter i en annan och tuffare sits. Ljungskile kommer att tas på allvar, inte få något gratis. På upptaktsträffen inför säsongen var det en person som pekade ut LSK som seriefavoriter. Tor-Arne Fredheim. Han kommer att få mer tips nu. Intressant att se hur Fredheim och lilla Ljungskile axlar det. 

 

Jag har haft att göra med Tor-Arne både som sportchef (IFK) och tränare när han gjorde Sleipner och Sylvia till topplag. I de två sistnämnda klubbarna hade han små, för att inte säga minimala medel, men ä det något Darre kan är det att få ut max av en grupp. Att få spelarna att överträffa sig själva och prestera mer än vad man egentligen kan begära. Precis vad han gör nu i Ljungskile. Igen. Det är en spännande tanke - om Fredheim gör ett så bra jobb med bakbundna ekonomiska händer, vad skulle han åstadkomma med friare tyglar? Med resurser värt prata om?

 

Tor-Arne Fredheim har en rak, tuff ocg bestämd ledarstil. Det kan vara svårt att ta. Jag har hört spelare som tycker att det är en riktigt jobbig och krävande tränare att spela under, men resultaten talar för sig självt och är det som betyder något. Guldhjälten från 1989 är på en spännande trip. Med succén har det inte saknats intresserade klubbar som flirtat med Fredheim - som är iskall. I alla fall låter han trovärdig när han säger att han inte drömmer loss om attraktivare och mer spännande tränaruppdrag. Det handlar om att göra det bästa av Ljungskile. Total lojalitet till arbetsgivaren. Därför har Åtvidaberg fått nobben. 

 

Janne Andersson kommer ersättas en dag. Tor-Arne Fredheim känns som den perfekta efterträdaren. Ett IFK-hjärta. Ett förflutet i klubben som både spelare, ledare och sportchef. Kompetent. Ett förstklassigt fotbollsöga, såväl taktiskt som i bemärkelsen att förädla talanger. Sjukt noggrann. Vinnarskalle. Framgångsrik. 

Där vände Kristoffer Olssons säsong

NORRKÖPING Det är inte bara Isaac Kiese Thelin som kan se tillbaka på en berg - och dalbana till säsong. Hemma hos päronen i Klockaretorpet julchillar Kristoffer Olsson. Jag ringde upp för att snacka om ett galet 2014 med mittfältaren.

Överst på frågepappret framför mig stod "framtiden". Där hade inte "Koffe" några besked. Han vet helt enkelt inte själv. Än. 1 januari går FC Midtjyllands låneavtal med Arsenal ut. Den danska serieledaren vill behålla Olsson, har option att köpa loss honom (prislappen: fem miljoner enligt dansk media) men längre än så har inte klubbarna kommit. 

Olsson medgav att det är påfrestande att inte veta, men lät inte panikslagen på något sätt. Han har dels fått den speltid han ville ha när han flyttade till Danmark och det har gått bra. Dels så har 19-åringen samlat på sig mer erfarenhet än många andra spelare.  Han vet att det kan svänga fort och oväntat i berg - och dalbanavagnen.

Beslutet att packa väskan och dra till London som tonåring har självklart betytt massor. På planen och utanför den. Talang är långt i från en bristvara i Arsenals fabrik. Inte mittfältare av klass heller för den delen. Olsson har krigat för den STORA chansen. Det närmaste han kommit: träna med A-laget, ett par träningsmatcher och träningsläger med världsstjärnorna. Inte fy skam. Absolut inte, men inte tillräckligt för en målmedveten 19-åring som drömmer om Premier League.

Det blev Danmark till slut och nya tuffa smällar. Olsson hamnade i frysboxen, utanför laget och undrade vad fan han hade kommit till. En U21-match mot Turkiet var precis vad han behövde i den jobbiga perioden. Ett hattrick var inte bara ett lyft för egen del. Svenska fotbollspubliken fick se vad den där killen man läst och hört om borta i England gick för. Bara för att komma tillbaka till Midtjylland och bänken igen. Det var knäckande berättade Koffe - men han tog ett beslut. Ett beslut att träna ännu hårdare. Där vände säsongen. Resultatet: En vändning i Midtjylland, EM-plats med U21-landslaget och en liten stänk grädde på laxen - en plats i Erik Hamréns januaritrupp.

- Många tycker att det har gått spikrakt uppåt för mig, men det håller jag inte med om. Det har varit motgångar men de har stärkt mig Gjort mig bättre, sa Olsson.

Onekligen. 

Ringde upp Mårten Jacobsson på eftermiddagen som berättade om livlig traffik in och ut från IFK-kansliet uner dagen. Nyheten om 595 spänn för ett årskort på den nya ståplatsläktaren satte fart på Peking-pubiken. Det förstår jag. Se allsvensk fotboll för 45 spänn/matchen är en rätt bra deal. Här hittar du snacket med Jacobsson.

 

Adnan Ergül in Chainsaw Massacre

NORRKÖPING Corren hade en grej på nätet att Riki Cakic tränar med Linköping City. Självklart ett monstertapp för Sleipner om 24-åringen skulle sticka västerut i länet. Jag ringde upp Adnan Ergül som inte var orolig att Cakic skulle välja bort Randigt för City - och bjöd på en klassisk sågning av östgötarivalen som ni kan läsa här.

 

Fjärdevalet - men Enarsson kunde väl fått en presskonferens?

NORRKÖPING Om det kändes som två klockrena drag att veva in Daniel Sjöund och Nicklas Bärkroth i nyförvärvshåven höjde jag först på ögonbrynen när Nikola Tkalcic inte bara fick förlängt utan skrev på för två nya år. Efter ett avslaget år för kroaten som tappade sin plast till Linus Wahlqvist kändes det ganska givet att det var tack och adjö. Janne Andersson tänkte annorlunda. Unge herr Wahlqvist kommer att förbli förstavalet som högerback. Ska Tkalic få spela måste han: 1) höja sig ett par snäpp eller 2)  verkligen ta chansen om/när han får den.

Marcus Sahlman var inte direkt övertygande under sin halva säsong men är bra vän med Andreas Johansson, har ett förflutet i Halmstad BK och det är knappast  faktorer som är ett minus i Janne Anderssons ögon.

Ögonbrynen drogs åter uppåt och samman på måndagen när en bild på Joel Enarsson i IFK-tröja, skakandes näve med Janne Andersson hök upp på Pekings hemsida. Mjällbys oprövade 21-åring har gjort en frän resa. Så sent som i somras värvades han från division 2 till Listerlandets stolthet och hann med att smälla in två mål på bara två starter (!). IFK hymlar inte med att det är en breddvärvning. Att Enarsson rankas som fyra efter Kujovic, Nyman och Kamara. Men en presskonferens kunde väl nyförvärvet ha fått...?

Läser på sidan Walesonline att Swanseas manager Garry Monk älskar sättet Modou Barrow tar för sig på. Jag föll på samma sätt för den tekniska mittfältaren med det fantastiska steget och hänförande touchen under hans tid i IFK. Barrow kunde inte bry sin mindre vad försvararen hetereller vad som finns på hans meritlista. Finns det en chans att utmana, att utnyttja den en mot en-gåva Barrow fått och slipat sig till tar han den utan att tveka. Då kan steget från Östersund och superettan till Premier League och möten med Arsenal och Manchester City plötsligt bli verklighet. 

 

 

Allsvenska ankdammen plaskar parodiskt

NORRKÖPING Vara tränare på elitnivå är inget säkert jobb - om du inte huserar i allsvenskan vill säga. Vinterns plaskande i ankdammen är parodisk. Klubbarna är så rädda att satsa på något nytt att de inte ens lyfter blicken från den allsvenska tabellen när de "jagar" en coach. Skit i scoutingen. Vi tar de som finns där. Då vet vi ju vad vi får.
Usch vad tråkigt.
Peter Swärdh. Lämnade Åtvidaberg. Tar över Kalmar FF.
Henrik Larsson. Lämnade Falkenbergs FF. Tar över Helsingborgs IF.
IF Elfsborg visar sig från sin allra fräschaste sida när de tar tillbaka solstrålen Magnus Haglund. Helsingborg-ratade Roar Hansen lär ta steget från HIF till Kopparvallen och Hasse Eklund som fick bära hundhuvudet för Kalmars kollaps välkomnas med största sannolikhet åter i Falkenberg.

NYTÄNKANDE? Någon?
Nej, jag har inte glömt Blåvitts oväntade beslut att kicka Mikael Stahre. Kontroversiellt i sig – men ersättaren är inte helt obekant
Gud förbjude.
Jörgen Lennartsson som inte vann Elfsborgsspelarnas förtroende kliver in i den allsvenska familjeträffen där det inte är många obekanta ansikten.

Varför har vi hamnat här? Varför är de allsvenska klubbarna så fega? Ligger Halmstads megaflopp med spanjoren i Josep Clotet Ruiz som ett avskräckande exempel?
Kanske.
Mer säkert är, givetvis, chansmomentet att ta in en högavlönad utländsk tränare, riskera ett misslyckande och kasta tunga sedelbuntar i ett svart hål.
Men mossigheten som förknippas med våran kära allsvenska har klubbarna delvis sig själva att skylla.

 

IFK Norrköping är huvudspåret men Norrköpings lokala klubbar kommer även vikas utrymme i Fotbollsbloggen.
Det senaste skvallret. Materialet som inte lämpade sig i pappret. Det här är forumet.
David Iwung, 35 bast och med en förkärlek till Liverpool FC och feta riff, heter jag som skriver.
  • Mest lästa artiklarna

Bloggar