David Iwung

Fotbollsbloggen

Topp och botten från IFK-året

"Land i sikte, slaget är vunnet, kriget om guld kan börja".

Banderollen som Peking Fanz vecklade ut  minuterna innan avspark var läcker.

Men vara delvis sann.

Någon kamp om SM-guld är inte IFK Norrköping redo för. Det dröjer.

Men: alla grattis i världen till den allsvenska platsen. Så jäkla starkt jobbat.

Jag blev lurad och uppfintad på läktaren av spelartruppen som såg svagare ut än i fjol då kontraktet säkrades med tre matcher kvar.

Superettan såg samtidigt betydligt vassare ut. Hammarby, Örgryte, Sundsvall, Assyriska, Syrianska. Tippade topplag kändes både tyngre, bredare och elakare.

Göran Bergort och hans mannar hittade emellertid sig själva och byggde upp en tro på gruppen och myste av att vara borträknade.

Men vilket jobb som väntar nu. Framför allt av Tony Martinsson. Det får inte bli en ny allsvensk pannkaka av det här.

Klubben lärde sig otroligt mycket när man bröstade upp sig och snackade om Europaspel inför förra Återkomsten.

Nu ska ledordet nummer ett vara ödmjukhet inför vad som väntar.

Värva därefter. Tänk och dra upp riktlinjerna därefter.

-------------------------------------------------------------------------

Det finns en hel del goda minnen från en fantastisk säsong.

Här är topplistan.

1) Vändningen, den sjuka vändningen hemma mot Syrianska, med Telos makakösa skott och Mwafulirwas chipp på stopptid. Där började jag på allvar inse var det kunde sluta.

2) Khalilis inhopp och mål mot Ljungskile. Löpningen, passningen (Hasani) och nedttagnigen med avslut i samma moment var poesi.

3) Christoffer Nyman!

Och bottenlistan.

1) Gunnar Thor Gunnarssons överfall av Brages Andreas Hedlund.

2) Jallavallen. När fan ska Peking knipa i alla fall en pinne på mardrömsarenan?

3) Upploppet inför Bajenmatchen. Vuxna män?

-----------------------------------------------------------------------------

Mourinho gör det igen. Real Madrid ser otäckt starka ut. Bäst i Europa just nu. Det blir en Champions League-final mellan Galaticos och Chelsea.

----------------------------------------------------------------------------

Göran Bergort hittar en plats på mittfältet åt Petru Racu efter sågningen moldaven levererade inför matchen. Jag tror inte många allsvenska kollegor hade tagit samma beslut.

------------------------------------------------------------------------------

Idag blir det Nya Parken igen. Men inga 7 000 åskådare. Sylvia måste vinna mot Limhamn Bunkeflo och ha hjälp av Norrby för att ta sig förbi Qviding och knipa en kvalplats till superettan. Chansen finns. Men den är inte stor.

 

 

Det kommer bli mer futsal i vinter

NORRKÖPING Snubblade in i Mässhallen under ondagskvällen för att se utmaningen som Norrköping Futsal Klubb passade till IFK Norrköping om vilket lag som är bäst i staden inne. Jag var inte ensam där. Inte mer än ett 20-tal stolar gapade tomma. Vi på plats fick se ett NFK som bröstat upp sig och på fullt allvar trodde att de kunde ge allsvenska Peking en match. Det kändes stendött och begravet när Gentrit Citaku smällade in 6-1 men efter ett par glödheta minuter visade resultattavlan 5-6 när Esat Jashari (skön lirare, men det återkommer vi till) rullade in bollen i IFK:s maskor. IFK tyckte dock att det fick räcka med spänning där och vann till slut med 8-5. IFK hade en överlägsen fysik, det gick betydligt snabbare när de ställde om men NFK stod upp bra med sina smarta fotbollskallar.

 

 

Kvällen gav i alla fall mig mersmak. Jag ska försöka att komma i väg och se NFK under vinterns seriespel. Hemmamatcherna spelas i Mässhallen alternativt Ektorpshallen och det finns ett par riktigt sevärda profiler. Esat Jashari som smällde in 42 (!) baljor för Chile Unido under året har både tekniken, speluppfattningen och känslan som krävs inne. NFK övertalade honom att ansluta till den här innesäsongen. När den ute startar kommer inte Jashari att spela kvar i Chile Unido.

- Jag har visat att vad jag kan. Jag är klar med "fyran", sa Jashari efter slutsignalen i Mässhallen.

Christoffer Nyman var charmant, stänkte in tre mål och fick pris som bäste IFK-spelare. Jag fastnade även för unge Ahmad Atallahs bollbehandling. 

Boss Andersson, i folkmun kallad Pessimist Pelle, håller på och jobbar upp en grej lördagsblaskan. Då visar datumet 15 november - och exakt på dagen 25 år sedan IFK Norrköping senast blev svenska mästare på Malmö Stadion.

 

Degraderingen från norrettan placerar Sylvia i en osäker sits. Markus Hansson (Sylvia, Allan Borgvardt (varvar ned eller slutar) och Marcus Johansson (Hgahöjden) tackar alla för sig. Johan Eklind (tidigare Söderberg) lär inte orka med en ny division 1-vända. Jag snackade med Martin Andersson under gårdagen. Mittfältaren är inställd på superettan, är redo att ta steget och har stängt dörren till Sylvia

 

 

Slutbetygen - anfallarna

NORRKÖPING Tre fjärdedelar avdammade. Målvakt, backlinje och mittfält. Vi kastar oss över anfallarna i slutsummeringen av IFK Norrköpings insatser 2014.

Emir Kujovic. När den gänglige anfallaren väl blev frisk kom målen. Tolv poäng (tio mål och två assist) på 19 starter är bra siffror. Att Kujovic har Janne Anderssons förtroende råder det inga tvivel om och med managerns obevekliga tro kommer speltid och med speltid kommer målen. Det ser inte alltid bekvämt och smidigt ut men räkna med att Kujovic kommer landa på tio-tolv baljor även nästa år - skadefri vill säga.

 

Alhaji Kamara.  Värvades inte som startspelare i första hand, men Janne Andersson kunde inte hålla muskelpaketet utanför startelvan. En profil inte kan sluta träna och som tackar Gud för framgången. Vad mannen där uppe hade med det här utspelet borta mot Örebro (2-2) att göra vet jag inte men när IFK-anfallaren löpte av konstgräset på Behrn Arena hade nog inte Kamara räknat med att det skulle bli en klickbomb. För mig säger det en hel del om vad fotbollen betyder för landslagsmannen från Sierra Leone. Kamara är på många sätt fortfarande oslipad och vass i kanterna. Tekniken och spelförståelsen kan shapas upp men om jag skulle vilja möta honom? Pass.

 

 

Isaac Kiese Thelin får ni inte läsa om här. Ni hänvisas i stället till Rekordmagasinet. 

 

Slutbetygen - mittfältet

NORRKÖPING Målvakterna - check. Backlinjen - check. Det är dags för IFK Norrköpings mittfältare att få sig ett omdöme. Andreas Johansson och Christopher Telo som fick ta steget ned och avsluta året som backar har vi redan avhandlat. Här kommer resten:

Arnór Ingvi Traustason. Cred till "Peking" som fyndade på Island. När "Trasten" var här på provspel förra sommaren var håret kortare. Han gav ett nästan blygt intryck. Jag snackade med honom efter att han visade upp sig ute i Kimstad med U21-laget mot Gefle och jag stämde även av med honom efter ett soligt träningspass på Östra. På planen var islänningen allt annat än blyg. Tre mål och fem assist är ett mer än okej facit som allsvensk debutant. Det kändes som om han och IFK fann varandra direkt - men att 21-åringen skulle kliva in med en gång och bli en så pass stark kraft hade nog inte IFK-räknat med. Lasse Lagerbäcks landslag nästa?

 

Lars Krogh Gerson.  Säger nog tack och hej till Norrköping efter tre år. I sina bästa stunder håller den luxemburgske landslagsmannen allsvensk topppklass men har en förmåga att blanda charmanta inslag med mindre begåvade beslut. I bland är touchen finfin, i bland iskall. Hittar Gerson  en jämnare nivå kan han även hitta ett spännande jobb. Blev en Åtvidabergs-dödare under sina år i IFK-tröjan.

 

Rawez Lawan. En gåta som jag inte blir klok på. Det snackades om att IFK gjort en kanonvärvning när de hämtade hem mittfältaren från frysboxen i danska FC Nordsjälland. I Norrköping har dock Lawan haft svårt att övertyga. 23 starter den här säsongen visar att Janne Andersson gett 27-åringen chansen - och mer därtill. Har använts både centralt och på en kant och jag vet ärligt talat inte var Lawan kommer bäst till nytta. På väg bort? 

 

Christoffer Nyman. Jag ser "Totte" som högeryttermittfältare i första hand numer. Firma Kamara/Kujovic la beslag på forwardsplatserna och det blev ett mellanår för Nyman. Vi vet vad vi får: stenhårt jobb och ett jäkla hjärta - men vi väntar på nästa steg. Det som Nyman visade när han med ett teknikst nummer dunkade in 1-0 hemm mot Örebro. Klassavslut. Ett klassnummer - men det sker för sällan och har självklart till viss del med självförtroende att göra. 

Alexander Fransson. "Misshandlades" genom att placeras på en kant. När Fransson var i kapp fysiskt och fick förtroendet centralt växte "Alle" - tillsammans med Andreas Johansson - ut till IFK:s bästa spelare under hösten. Steget och blicken skickade Fransson in i den trupp som Håkan Ericson tar med sig till Cypern i november.

James Frempong. Lider med Frempong som fått det tänkta karriärslyftet i IFK sabbat på grund av skador. Karriären kan hänga på en skör tråd.

 

Mirza Halvadzic. Ynglingen från Malmö FF fick bara två korta inhopp. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Slutbetygen - backlinjen

Vi kliver upp ett steg i banan och sätter backarna under lupp. En lagdel som  var ”Pekings” svagaste under  året, eller den som svajade mest i alla fall  - men det fanns undantag.

Linus Wahlqvist. Vilket genombrott tonåringen stod för. Så mogen och så stabil för att bara vara 17 (fyller 18 på tisdag). Jag minns i första hand Helsingborgs IF på Olympia och kanske allsvenskans tuffaste uppgift: speedkulan David Accam. HIF-anfallaren fick en jobbig eftermiddag mot Wahlqvist. En stor anledning att IFK kunde sno med sig en pinne hem från Olympia och höll nollan. Wahlqvist förlängde sitt kontrakt strax efter den matchen. Det nuvarande avtalet sträcker sig över 2018 men fortsätter den här utvecklingen är Eneby-produkten snart ute i Europa. Vad som lätt glöms bort är att Wahlqvist ser sig själv som mittback i första hand och föredrar en plats i mittförsvaret före en kant. Släpper Janne Andersson in Linus redan nästa säsong?

 

Nikola Tkalcic. Kroaten lär få packa ihop och söka sig vidare efter tre år på Nya Parken. Otroligt kvicka fötter men får inte riktigt på passningsspelet och kan flaxa i väg i positionerna. När jag pratade med Tkalcic i veckan tyckte han att de tre åren i IFK utvecklat honom.

 

Edvard Skagestad. Njae. Förväntningarna på den bitige norrmannen var höga men debutåret i IFK blev ingen hit. Bänkad i inledningen av säsongen. Fick chansen – men åkte sedan ur elvan efter debaclet mot Falkenberg. Avslutade säsongen som forward. Inte den utveckling Skagestad eller IFK hade hoppats på. 80 000 i månaden ryktas sättas in på lönekontot varje månad. Har IFK råd att ha en så dyr spelare på bänken?

 

David Boo Wiklander. Hjärtat eller passionen är det aldrig fel på och har aldrig varit - men det blev ett nytt mellanår för göteborgaren.  Startade hälften av matcherna. 30-åringen har ett år kvar på kontraktet men just nu är han tredjealternativ som mittback.

 

 

Marcus Falk Olander. ”Hoppa!”. ”Hur högt svarar, Falk Olander”. ”Spring!”. ”Hur långt, svarar Falk Olander”. En tränares drömspelare. Gnäller aldrig. Ställer alltid upp. Vi vet alla vad vi får av ”Falken” som fick starta 19 gånger och byttes in tre gånger. På det stora hela ett okej 2014.

 

Andreas Johansson. När ”Ante G” plockade fram alla sina bästa egenskaper i exakt rätt läge av säsongen så klev han upp på samma fanpedistal som Stefan Thordarson för evigt sitter på. När Aftonbladet listade allsvenskans bästa spelare landade IFK-kaptenen som nummer 12.  Det säger en del.

 

Morten Morisbak Skjönsberg. Oj så saknad den skäggige tuffingen blev. Hålet han lämnade efter sig när han flyttade hem till Norge och Staebek under sommaren blev större än vad vi kunde ana. Tror ingen haer något negativt att säga om Skjönsberg. 

 

 

Christopher Meneses. Var har vi costaricanen? Egentligen? Jag tror inte att vi sett det bästa av Meneses. Jag hoppas inte det. Det känns som vänsterbacken fortfarande håller på och anpassar sig till Sverige, till en annan sorts fotboll och söker sig själv. Tappade inte bara sin ordinarie plats till namnen Telo. Han ratades ur VM-truppen. Ett tungt, tungt 2014.

 

Christopher Telo. Stängde igen en läckande vänsterkant som om han inte gjort annat än spelat ytterback. Egenskaperna som yttermittfältare kom väl till pass när Telo satte av i offensiven. Inte ett enda mål (!) men fyra assist. Intressant att se var Janne Andersson tänker sig Telo framöver.

 

 

Slutbetygen på IFK-truppen - målvakterna

NORRKÖPING Betyg och ranking. Två saker som ofta får läsarna att tända till och gapa ”idiot” till den hårt slitande lokalmurveln. Ofta ser vi samma match – men ändå inte. Det är inget nytt, jag vill ha Mikael Lindskog i landslaget andra föredrar Kim Källström.

Det är och förblir lika fascinerande hur man kan ha så vitt skilda uppfattningar om bollsparkandets ädla konst. Med det framfört - jag kastar mig ut på spännande vatten och plitar ned slutbetyget för årets IFK-trupp.

Lagdel för lagdel. Först ut: målvakterna.

David Mitov Nilsson. Det skulle bli året när 23-åringen på allvar skulle ta steget. A-landslagets vinterturné två år i rad hade skapat ett visst buzz även utanför Norrköpings stadsgräns. Har vi  ha en tänkbar ersättare till Andreas Isaksson på Nya Parken?

Janne Andersson gjorde vad han kunde för att tydligt visa att 23-åringen är hans nummer ett och skippade det där med alternativ. Mitov Nilsson behövde ingen konkurrent som flåsade i nacken.

Eller? 39 insläppta på 21 matcher är självklart inte bara Mitov Nilssons fel. Det skulle vara idioti att lasta enbart honom för att ”Peking” läckte i 27 omgångar.

Men, och det här är ett viktigt men: hur många matcher räddade Mitov Nilsson åt IFK? Det var inte många gånger han klev fram som X-faktorn som gjorde att IFK kunde sno med sig poäng när de inte förtjänade det. När Marcus Sahlman värvades under sommaren förpassades Mitov Nilsson till bänken och fick sitta där och se på hur IFK lyfte sig en nivå med en rejäl mittback (Andreas Johansson). 

I stället för det där steget på etableringsstegen känns det som om 23-åringen har mer än någonsin att bevisa 2015.

 

 

Marcus Sahlman: Jag minns den totala missbedömningen och luftsparken när IFK kollapsade på Falkenbergs IP. Men jag minns även en del bra saker från den väldige 29-åringen. På åtta matcher blev det nio insläppta, tre nollor och 23 räddningar. Till Sahlmans försvar ska det nämnas att han kom till IFK rostig. Han hade inte spelat fotboll på tio månader. Kontraktet som skrevs i somras går ut. Förlängt eller inte? Återstår att se. Sahlman meddelade efter Djurgårdsmatchen i lördags att han gärna blir kvar i IFK. 

 

 

Andreas Lindberg spelade bara en match (4-2-seger hemma mot Elfsborg) och lämnar Nya Parken för Norge. 

IFK Norrköping är huvudspåret men Norrköpings lokala klubbar kommer även vikas utrymme i Fotbollsbloggen.
Det senaste skvallret. Materialet som inte lämpade sig i pappret. Det här är forumet.
David Iwung, 35 bast och med en förkärlek till Liverpool FC och feta riff, heter jag som skriver.

Bloggar